Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

smittoutbrott

Skriftlig fråga 2003/04:1590 av Brodén, Anita (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-09-01
Anmäld
2004-09-14
Besvarad
2004-09-15
Svar anmält
2004-09-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 september

Fråga 2003/04:1590

 av Anita Brodén (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om smittoutbrott

Det har under den senaste veckan uppdagats att dödsfall skett på ett par platser i Sverige på grund av legionärssjuka orsakad av butikernas vattenbesprutningsanläggningar över frukt och grönt. Svensk dagligvaruhandels vd rekommenderar nu butikerna att omedelbart stänga dessa anläggningar. Han är dessutom kritisk till Smittskyddsinstitutet samt kommunerna som inte informerat branschen i ett tidigare skede.

Smittskyddsinstitutet är en expertmyndighet och har enligt dess vd inget informationsansvar. Det åvilar Livsmedelsverket och berörda kommuner. Det övergripande ansvaret vid spridande av smitta delas däremot av kommunerna och Socialstyrelsen.

Det råder en osäkerhet om vem som har ansvaret, där vd:n för Smittskyddsinstitutet uppger att det är väldigt komplicerat samt att de känner sig lätt förvirrade på myndigheten om vem som har ansvaret, enligt en intervju i Dagens Eko den 30 augusti 2004.

Det är givetvis oerhört allvarligt när ansvarsfördelningen mellan myndigheter inte är helt klar. Ingen myndighetsansvarig ska över huvud taget känna någon tveksamhet vad gäller detta. Denna oklarhet riskerar att allvarligt kunna drabba den enskilde medborgaren.

Vad avser jordbruks- och konsumentministern att vidta för åtgärder för att myndighetsansvaret klargörs avseende risk för smittospridning?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1590 besvarad av Morgan Johansson

den 15 september

Svar på fråga 2004/05:1590 om smittoutbrott

Statsrådet Morgan Johansson

Anita Brodén har frågat jordbruks- och konsumentministern om vilka åtgärder hon avser att vidta för att myndighetsansvaret avseende risk för smittspridning ska klargöras. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som svarar för frågor som rör smittskydd. Frågan har därför överlämnats till mig.

Enligt den nya smittskyddslagen är det landstinget som har ansvaret för att behövliga smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor vidtas inom landstinget. Samtidigt finns bestämmelser om smittskyddsåtgärder som rör djur, livsmedel och andra objekt i miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om provtagning på djur m.m., epizootilagen och zoonoslagen. Ansvaret för att vidta åtgärder enligt dessa lagar faller på berörd kommun eller berörd nationell myndighet.

Smittskyddsverksamheten omfattar således ett stort antal olika huvudmän på central, regional och lokal nivå. Detta medför att det är av stor vikt att dessa aktörer samverkar och att de smittskyddsåtgärder som behöver vidtas samordnas. Detta gäller i synnerhet i ett tidigt skede av utbrottet innan sjukdomsorsaken är fullständigt klarlagd samt vid smittutredningar som inbegriper både människor, djur, livsmedel och andra objekt, som det nu aktuella legionellautbrottet.

I november 2003 presenterade regeringen en proposition (prop. 2003/2004:30) med förslag till en ny smittskyddslag och vissa andra författningsändringar på smittskyddsområdet. Ett syfte med förslagen i propositionen var att förtydliga ansvarsförhållandena när det gäller det objektinriktade smittskyddet samt att stärka samordningen och samverkan mellan olika huvudmän. Vid behandlingen av propositionen den 31 mars 2004 beslutade riksdagen att i huvudsak anta regeringens förslag. Den nya smittskyddslagen och övriga författningsändringar trädde i kraft den 1 juli 2004.

Ett problem med den tidigare regleringen av det objektinriktade smittskyddet har varit att det funnits ett ansvar att vidta åtgärder såväl enligt den tidigare smittskyddslagen som enligt andra lagar och att problem därmed har kunnat uppstå vad gäller bland annat ledningsansvar. För att komma till rätta med sådana problem har den nya smittskyddslagen givits en klarare inriktning på åtgärder som riktar sig till människor. De smittskyddsåtgärder som riktas mot objekt och djur regleras i stället i sin helhet i andra lagar. Samtidigt har förhållandet mellan miljöbalken och övriga lagar som styr det objektinriktade smittskyddet preciserats.

Enligt den nya smittskyddslagen ges smittskyddsläkaren ett samlat ledningsansvar för smittskyddet för människor inom det landsting där han eller hon är verksam. I smittskyddsläkarens uppgifter ingår därvid att se till att behövliga åtgärder vidtas och att verka för en effektiv samordning av smittskyddsåtgärderna. För att förbättra förutsättningarna för en nationell samordning ges även Socialstyrelsen ett övergripande nationellt ansvar för att befolkningen ges ett gott skydd mot smittsamma sjukdomar. Genom att ansvaret regleras i lagen får Socialstyrelsen bland annat ett uttryckligt ansvar för att initiera och samordna smittskyddsarbetet vid större utbrott som berör hela landet eller flera landsting. I den nya lagen stärks även skyldigheten för smittskyddsläkaren, andra berörda myndigheter och kommunen att informera och samråda med varandra väsentligt.

I sin roll som nationellt expertorgan har Smittskyddsinstitutet en central funktion i det nationella smittskyddsarbetet. Genom att institutet har ansvaret för den nationella epidemiologiska övervakningen är institutet ofta det organ som först får kunskap om större smittutbrott. Institutet har även till uppgift att lämna information till Socialstyrelsen och andra berörda så att de kan fullgöra sina uppgifter inom smittskyddet. I institutets uppgifter ingår även att lämna information till allmänheten och medierna om aktuella smittutbrott. Det slutliga ansvaret för att bedöma behovet av åtgärder vilar dock fullt ut på de operativt ansvariga myndigheterna, det vill säga när det gäller objektinriktade åtgärder på berörd kommun eller nationell myndighet beroende på bestämmelserna i tillämplig lag.

Mot bakgrund av de förändringar som nyligen genomförts av smittskyddslagstiftningen i syfte att förtydliga ansvarsförhållandena när det gäller objektinriktade smittskyddet och att stärka kraven på samverkan och samordning ser jag i nuläget inga behov av ytterligare åtgärder. Jag avser emellertid att följa upp de förändringar av smittskyddslagstiftningen som nyligen genomförts och vid behov återkomma med ytterligare förslag.

Intressenter

Frågeställare

Anita Brodén
Anita Brodén

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.