SMHI:s väderprognoser
Skriftlig fråga 2000/01:400 av Johansson, Ann-Kristine (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-08
- Anmäld
- 2000-12-12
- Besvarad
- 2000-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:400
av Ann-Kristine Johansson (s) till miljöminister Kjell Larsson om SMHI:s väderprognoserDe kraftiga översvämningarna i Arvika och tidigare i södra Norrland har aktualiserat frågan om SMHI:s möjligheter att göra längre väderprognoser. En bättre framförhållning skulle underlätta för vattenkraftsindustrins bedömningar över vattenflödena, samtidigt som fastighetsägare, räddningstjänst och andra berörda myndigheter får bättre beredskap för att skydda egendom och hälsa.
Enligt företrädare för SMHI utvecklas nya metoder internationellt där man arbetar med förfinade vädermodeller för att kunna göra mer träffsäkra, längre väderprognoser. För SMHI:s del skulle tillämpningen av dessa modeller kräva resurser såväl i form av maskiner som uppbyggnad av kunskap.
På regeringens initiativ pågår en utredning om SMHI:s prognoser efter sommarens översvämningar. Det är bra.
Min fråga till Kjell Larsson är på vilket sätt regeringen agerar för att SMHI ska få förutsättningar att kunna göra längre, säkra väderprognoser.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:400 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
Svar på fråga 2000/01:400 om SMHI:s väderprognoser
Miljöminister Kjell Larsson
Ann-Kristine Johansson har frågat mig på vilket sätt regeringen agerar för att SMHI ska få förutsättningar att kunna göra längre och säkrare väderprognoser. Frågan är ställd mot bakgrund av sommarens och höstens kraftiga regn och översvämningar.
Väderprognoser och prognoser för vattenföring i vattendrag har successivt blivit säkrare och sträcker sig i dag längre i tiden än tidigare. Det beror främst på det internationella samarbetet inom ECMWF, det europeiska räknecentrumet för medellånga väderprognoser, i vilket Sverige och SMHI deltar samt på målmedvetna och långsiktiga investeringar i olika observationssystem. Det handlar bl.a. om radar och satelliter, mycket avancerade datormodeller, datorer med högsta kapacitet och moderna prognosproduktionssystem. SMHI är ett av världens modernaste väderinstitut.
Genom samarbetet inom ECMWF, där 16 länder i Europa deltar, har SMHI tillgång till de bästa medellånga prognoserna i världen. Samarbetet är till följd av senare tids allvarliga, väderrelaterade händelser fokuserat på extremväder. Bl.a. har sannolikhetsprognoser som kan sträcka sig upp till tio dygn utvecklats. Inom det europeiska satellitsamarbetet EUMETSAT kommer den första europeiska, polära satelliten att skjutas upp under år 2003. Satelliten utrustas med nya typer av instrument som ger ännu bättre underlag för väderprognoser. Inom WMO, den världsmeteorologiska organisationen, bedrivs ett internationellt utvecklingsarbete. Sverige deltar aktivt och är pådrivande i detta arbete genom SMHI.
Genom fortsatt internationellt samarbete och genom fortsatta investeringar inom SMHI kan vi försäkra oss om att Sverige får del av väderprognoser av högsta kvalitet och som sträcker sig allt längre i tiden.
Det är viktigt att prognoser och varningar snabbt kommer ansvariga myndigheter till handa och tolkas korrekt för att beredskap och räddningstjänst ska fungera så att skador kan minimeras. SMHI kommer den 15 januari 2001 att redovisa sina erfarenheter av översvämningarna tidigare i år.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.