Småviltsjakt på renbetesfjäll

Skriftlig fråga 2010/11:223 av Åsling, Per (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-01-14
Anmäld
2011-01-18
Besvarad
2011-01-19
Svar anmält
2011-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 januari

Fråga

2010/11:223 Småviltsjakt på renbetesfjäll

av Per Åsling (C)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Efter en analys av såväl Kommerskollegium som Regeringskansliet ändrade regeringen 2007 rennäringsförordningen, så att det inte längre är möjligt att utestänga jägare som inte är fast bosatta i Sverige från småviltsjakten ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Enligt regeringens samlade bedömning utgjorde kravet i rennäringsförordningen på fast bosättning i Sverige ett indirekt diskriminerande hinder för rörelsen för tjänster, vilket strider mot EG-fördraget.

Förändringen anses ha bidragit till att det på senare år skett en ökning av antalet jägare från andra länder, främst Norge, i den svenska fjällvärlden. Detta är positivt så till vida att de utländska jaktturisterna skapar förutsättningar för nya jobb inom alltifrån hotell och affärer till turistföretag i några av landets mest glesbefolkade delar.

Baksidan är att det ökade antalet jägare också inneburit ett ökat jakttryck. Detta har bland annat visat sig genom att tillgången på ripa har försämrats på många platser i fjällvärlden. Länsstyrelsen i Jämtlands län bedömde till exempel 2009 att intresset för jakt i förhållande till möjligheterna att stänga jakten tillräckligt snabbt, omöjliggjorde ripjakt på all statlig mark i Jämtlands län förutom i en sameby.

Med anledning av de konsekvenser förändringen av rennäringsförordningen verkar ha fått för jakttrycket ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen vill jag fråga landsbygdsminister Eskil Erlandsson:

Vilka åtgärder avser landsbygdsministern att vidta för att säkerställa en gynnsam utveckling för den svenska småviltsjakten?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:223 besvarad av Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

den 19 januari

Svar på fråga

2010/11:223 Småviltsjakt på renbetesfjäll

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Per Åsling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en gynnsam utveckling för den svenska småviltsjakten.

Jag vill först konstatera att enligt 4 § jaktlagen (1987:259) ska allt vilt vårdas i syfte att främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna.

När det sedan gäller småviltsjakten på renbetesfjällen och på kronomarken ovan odlingsgränsen, som Per Åslings fråga främst avser, gäller enligt 3 § rennäringsförordningen (1993:384) att länsstyrelsen får upplåta sådan jakträtt om någon olägenhet av betydelse inte uppkommer för rennäringen och om jakten inte inverkar menligt på miljön, turismen eller andra intressen. För att sådan menlig inverkan inte ska uppstå och för att anpassa jakttrycket får länsstyrelsen begränsa jakten på lämpligt sätt. Detta sker exempelvis genom en indelning i jaktområden av varierande storlek, begränsning av det antal vilt som varje jägare får fälla, begränsning av det antal jägare som får jaga inom varje område och avlysning av jakten inom ett område där jakttrycket inte bör öka.

Samtidigt vill jag dock tillägga att den svenska jakten så långt möjligt bör förbli en regional/nationell angelägenhet. Som jag sagt i tidigare svar beträffande denna fråga är min bedömning att det finns möjligheter till lokal hänsyn och det är positivt att myndigheterna prövar de möjligheterna.

Genom de bestämmelser och den tillämpning av dem som jag nu redogjort för anser jag att den av Per Åsling efterfrågade gynnsamma utvecklingen är säkerställd.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.