småskalig energiverksamhet
Skriftlig fråga 1999/2000:863 av Kihlström, Dan (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-04-27
- Anmäld
- 2000-05-03
- Besvarad
- 2000-05-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:863
av Dan Kihlström (kd) till näringsminister Björn Rosengren om småskalig energiverksamhetSverige har i dag ett mycket stort behov av förnybar energi. Avregleringen av elmarknaden och minskande produktion i Sverige gör att vi importerar stora mängder fossilbaserad elenergi. Denna elkraft bygger till stor del på stenkol från Polen och Ryssland. På köpet får vi giftig rök som bl.a. bidrar till växthuseffekten. Riksdagen har tagit ställning för att alternativ energi ska tas fram och anvisat stimulansåtgärder för biobränslebaserad energiframställning. I miljöbalken 2 kap. har lagstiftaren bestämt att "i första hand skall förnyelsebara energikällor användas". Den småskaliga energiverksamheten bidrar också till att skapa arbetstillfällen i dessa regioner som ofta är hårt drabbade av utflyttning.
Att utnyttja det strömmande vattnets lägesförändring är en urgammal och beprövad metod för energiproduktion. Det ger inga utsläpp av vare sig försurande ämnen eller växthusgaser. Med modern teknik kan även små vattenkraftverk miljöanpassas och bl.a. helt undvika s.k. korttidsreglering. I Sverige har vi haft en tradition av småskaligt vattenkraftsutnyttjande. Många av dessa kraftverk lades ned under 50- och 60-talen främst på grund av lönsamhetsskäl. Efter nedläggningar förfaller gamla dammar och kan i vissa fall vara ett rent hot mot naturvärden. Småskalig energiproduktion har fördelen att få produktionen i flera fall närmare konsumenten, och på så vis minska närförlusten. Småskalig energiproduktion kan också ha fördelar ur beredskapssynpunkt.
Kommer näringsministern att undanröja de hinder som finns för etablering av småskalig vattenkraft?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:863 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 1999/2000:863 om småskalig energiverksamhet
Näringsminister Björn Rosengren
Dan Kihlström har frågat mig om jag har för avsikt att undanröja de hinder som finns för etablering av småskalig vattenkraft.
Hindren för att bygga småskaliga vattenkraftverk är i huvudsak två. Det ena är ekonomin, eftersom investeringskostnaden i dessa småskaliga anläggningar är hög i förhållande till energiproduktionen. Småskalig vattenkraft belastas i allmänhet också av höga driftskostnader. Med nuvarande låga elpriser är det därför normalt inte ekonomiskt lönsamt att bygga utan särskilda subventioner. Genom utveckling av enklare, billigare och mer driftsäker och underhållsfri utrustning kan ekonomin förbättras.
Det andra stora hindret är kravet på låg miljöpåverkan. Normalt gäller att miljöpåverkan blir mindre vid restaurering av nedlagda kraftverk, där det redan finns en fördämning, än vid uppförande av helt nya kraftverk. Det som hindrar en utbyggnad är i flertalet fall en kombination av miljöpåverkan och ekonomi.
Den 1 januari 1999 ersattes vattenlagen (1983:291) av miljöbalken (1998:808) och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lagbestämmelsernas sakliga innehåll är dock till stora delar oförändrat. Tillstånd för etablering av vattenkraftsanläggningar prövas i första hand av miljödomstolen, utifrån de nämnda lagarna. I domstolens bedömning ingår bl.a. att bedöma miljöeffekter, exempelvis effekter på djur- och växtliv, men även att granska de ekonomiska förutsättningarna för investeringens lönsamhet. Tillstånd får lämnas endast om verksamhetens fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt eventuella skador och olägenheter av den.
Den småskaliga och ofta miljövänliga elproduktionen är ett viktigt inslag i det energipolitiska program som riksdagen beslutade 1997. I programmet ingår investeringsbidrag till småskaliga vattenkraftsanläggningar med 15 % av investeringskostnaden. Bidrag kan ges till uppförande av nya vattenkraftverk, upprustning av nedlagda vattenkraftverk eller höjning av effekten i befintliga kraftverk. Anläggningen bör vara kostnadseffektiv och ett grundläggande krav är att det finns en gällande vattendom.
Den småskaliga vattenkraften åtnjuter även sådana generella stöd som generellt lämnas till all småskalig elproduktion. Hit hör ett tillfälligt stöd på 9 öre per kWh under perioden november 1999@december 2000, som för närvarande prövas av Europeiska kommissionen. Vidare har, enligt bestämmelserna i ellagen, småskaliga elproduktionsanläggningar en nedsatt nätavgift. Dessutom ska eventuella fördelar för nätägare av att det finns lokal produktion ansluten till nätet, såsom minskade energiförluster i nätet och lägre kostnader för anslutning till angränsande nät tillfalla producenten.
I Regeringskansliet pågår en översyn av stödsystemet för all småskalig elproduktion. Inom ramen för detta arbete behandlas ett samlat förslag till ekonomiskt stöd till småskalig elproduktion, således även till småskalig vattenkraft.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.