Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

smalspårvägen Västervik-Växjö

Skriftlig fråga 1999/2000:632 av Larsson, Ewa (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-25
Besvarad
2000-03-01
Anmäld
2000-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 februari

Fråga 1999/2000:632

 av Ewa Larsson (mp) till näringsminister Björn Rosengren om smalspårvägen Västervik@Växjö

Järnvägen Växjö@Västervik är Nordens längsta smalspår och enligt Riksantikvarieämbetet ett av Sveriges tio främsta industriminnen. Delsträckan Västervik@Hultsfred är byggnadsminnesförklarad. Det vore skandal om inte hela sträckningen ges ett fullvärdigt skydd för framtiden.

Sträckan mellan Åseda och Sandsbro planeras nu av kommunerna Växjö och Uppvidinge att säljas som industrimark. Länsstyrelsen i Kronoberg vill inte ta något ansvar för att bevara detta industriminne.

Riksantikvarieämbetet anser ett fullvärdigt bevarande behjärtansvärt men saknar egna ekonomiska resurser.

Ifall hela sträckningen ska kunna skyddas är det mycket bråttom att åtgärder vidtages.

Även ett smalt spår i historien kan ha stor turismattraktion och kan också användas i ren nyttotrafik. Ur ett regionalpolitiskt perspektiv måste detta vägas in i kommande tillväxtavtal.

Endast regeringen kan nu ingripa.

Jag vill därför fråga:

Kommer ansvarig minister att beakta detta i kommande tillväxtavtal?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:632 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 1 mars

Svar på fråga 1999/2000:632 om smalspårvägen Västervik-Växjö

Statsrådet Mona Sahlin

Ewa Larsson har frågat näringsminister Björn Rosengren om ansvarig minister kommer att beakta smalspårvägen Västervik@Växjö i kommande tillväxtavtal. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

De regionala tillväxtavtalen bygger på grundtanken att de regionala parterna är bäst skickade att identifiera de åtgärder för ökad tillväxt och sysselsättning som är mest angelägna och lämpliga inom regionen. En annan princip är att berörda parter ska samverka och finansiera genomförandet inom ramen för de resurser som de förfogar över. Samtliga län har nyligen redovisat sina regionala tillväxtavtal för åren 2000@2002 och genomförandet av prioriterade åtgärder har påbörjats. En utgångspunkt för avtalsarbetet har varit att infrastrukturåtgärder, bl.a. i vägar och järnvägar, inte ska ingå i avtalen. Sådana investeringar kräver ett särskilt långsiktigt tidsperspektiv på grund av de långa ledtiderna som gäller från idé till genomförande. Den pågående planeringen av investeringar i infrastrukturen avser perioden 2002@2011.

Med hänvisning till vad jag här sagt beträffande tillväxtavtalen är det inte min avsikt att påverka det innehåll som länen vill ge åt kommande tillväxtavtal till förmån för något specifikt regionalt intresse.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.