småföretagens problem med kommunala bolag
Skriftlig fråga 2000/01:678 av Berggren, Inga (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-13
- Anmäld
- 2001-02-20
- Besvarad
- 2001-02-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:678
av Inga Berggren (m) till näringsminister Björn Rosengren om småföretagens problem med kommunala bolagRegeringen har i propositionen (1999/2000:140) Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald talat om att offentliga aktörer inte får agera på konkurrensmarknader så att det privata företagandet hämmas. Regeringen föreslår dock inte några åtgärder på området, trots att det är väl belagt att det offentliga ibland agerar just så att privat företagande skadas. Detta framgår bl.a. av Statskontorets rapport 2000:16, Staten som kommersiell aktör @ omfattning och konkurrenseffekter.
Kommunallagen säger redan i dag att kommuner bara får driva allmännyttig näringsverksamhet som dessutom inte får ha vinstsyfte. Men sanktionerna mot kommuner som överträder gränserna är svaga. Kommuner bedriver t.ex. tvättjänster, fastighetsskötsel, gym, bageri, städning eller catering. Många småföretag drabbas.
Det behövs tydligare regler för den kommunala verksamheten. Regeringen har tagit vissa initiativ för att komma till rätta med problemen. I slutet av 1997 inrättades Rådet för konkurrens på lika villkor mellan privat och offentlig sektor (N 1997:08). Rådet ska verka under tre år och ska söka undanröja de konkurrensproblem som finns mellan offentlig och privat sektor. I rådet finns representanter för både den offentliga sidan och den privata. Rådet har emellertid inga sanktionsmöjligheter.
Avser näringsministern verka för att sanktioner införs mot kommuner som bedriver kommersiell verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:678 besvarad av statsrådet Ulrica Messing
Svar på fråga 2000/01:678 om småföretagens problem med kommunala bolag
Statsrådet Ulrica Messing
Inga Berggren har frågat om näringsministern avser verka för att sanktioner införs mot kommuner som bedriver kommersiell verksamhet.
Inga Berggrens fråga berör konkurrenspolitiken. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Jag besvarade den 16 januari en interpellation från Ola Karlsson (2000/01:76) om kommunal näringsverksamhet avseende i princip samma frågeställning som tas upp i denna fråga.
I interpellationssvaret redovisade jag att Rådet för konkurrens på lika villkor hade överlämnat en slutrapport till regeringen den 21 december 2000. I denna rapport konstaterar rådet att man på flera sätt kan begränsa de konkurrensproblem som uppstår när offentlig och privat verksamhet agerar på samma marknad. Ett sätt är att besluta om att kommuner, landsting och statliga aktörer bör upphöra med att bedriva artfrämmande verksamhet. Ett annat är att överskottsförsäljning bör begränsas till att gälla enbart begränsade, tillfälliga och oavsiktliga överskott.
Om lagstiftning ska övervägas förordar rådet att man i konkurrenslagen inför en bestämmelse som tar sikte på att korrigera konkurrenssnedvridande beteende från offentliga aktörer. En kompletterande promemoria som behandlar hur en sådan bestämmelse skulle kunna utformas i konkurrenslagen utarbetas just nu i Näringsdepartementet. Rådets rapport och promemorian från Näringsdepartementet kommer att remissbehandlas gemensamt under våren.
Regeringen kommer att återkomma innan året är slut om vilka åtgärder som bör vidtas på detta område. Min avsikt i denna fråga är att finna en långsiktig lösning som är väl förankrad i alla läger.
I avvaktan på regeringens ställningstagande har rådet fått en förlängning av sitt uppdrag till den 31 december 2001. Rådet ska fortsätta att behandla enskilda klagomål om konkurrenssnedvridningar av allmänt intresse och utveckla och informera om tillämpningen av de riktlinjer som rådet enats om. Regeringen kommer också att ta ställning till rådets eventuella framtid som konfliktlösande forum.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

