Små- och ensamföretagandets villkor
Skriftlig fråga 2005/06:759 av Järrel, Henrik S (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-10
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-24
- Svar anmält
- 2006-01-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 januari
Fråga 2005/06:759 av Henrik S Järrel (m) till näringsminister Thomas Östros (s)
Små- och ensamföretagandets villkor
Graden av vårt lands välstånd beror i mycket hög grad på hur väl det går för svenska företag @ stora, givetvis, men i allt högre grad också för små företag och, inte minst, ensamföretagare på olika marknader.
Mot regeringens envisa påståenden om konkreta insatser bland annat för att förenkla regler och minska företagens administrativa kostnader för hantering av det relevanta regelverket (till exempel skatter och uppgiftslämnande) står lika envisa vittnesmål från företagarhåll om att det händer ganska lite av faktisk, konkret betydelse för att tillräckligt stärka och uppmuntra företagsklimatet.
Mot bakgrund av att så många i vårt land saknar ett dagligt arbete förtjänar inte minst små- och ensamföretagandets villkor att uppmärksammas mer.
Dialogsamtal med närinslivsorganisationer har runnit ut i sanden, arbetsgrupper och utredningar avlöser varandra och intrycket av gott syfte men halvhjärtad vilja från regeringens sida biter sig envist fast.
Vilka konkreta åtgärder avser näringsministern att vidta för att särskilt uppmärksamma små- och ensamföretagsamhetens existensvillkor?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:759 besvarad av Thomas Östros
den 24 januari
Svar på frågorna 2005/06:759 om små- och ensamföretagandets villkor och 781 om regelbördan
Näringsminister Thomas Östros
Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att särskilt uppmärksamma små- och ensamföretagsamhetens villkor. Hans Backman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska företagens regelbörda.
Till att börja med vill jag understryka att Sverige är ett bra land att vara företagare i. Internationella jämförelser har vid upprepade tillfällen visat detta.
Men att vi har ett bra utgångsläge innebär inte att vi kan vara nöjda. Det finns mycket vi kan göra för att erbjuda företagarna ännu bättre villkor.
I detta sammanhang vill jag framhålla det regelförbättringsarbete som regeringen bedriver. I arbetet intar småföretagarperspektivet en central plats och det pågår nu en rad initiativ som alla bidrar till att förenkla de regler som berör företagen.
Regeringen presenterade i december 2004 ett omfattande handlingsprogram om 291 konkreta åtgärder som omfattar både lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Åtgärderna ska vidtas under innevarande mandatperiod. Många av åtgärderna i handlingsprogrammet är redan genomförda. Det handlar om enklare regler, färre blanketter och minskat uppgiftslämnande, ökat samarbete mellan myndigheterna, kortare handläggningstider, bättre service och tillgänglighet.
I december 2005 lämnade regeringen i skrivelsen 2005/06:49 en redogörelse för regeringens arbete med regelförbättring under 2004 och framåt och särskilt uppföljningen av handlingsprogrammet. I skrivelsen presenteras 43 nya åtgärder utöver de 291 som tidigare ingick i handlingsprogrammet. Sammantaget innebär detta att regeringens arbete med regelförbättring på kort och lång sikt omfattar 334 åtgärder.
Parallellt med handlingsprogrammet har Nutek fått i uppdrag att kartlägga vilka områden som orsakar de största administrativa kostnaderna för företagen samt genomföra mätningar av dessa områden. Regeringen har hittills satt upp som mål att minska de administrativa kostnaderna inom skatteområdet med 20 % och beträffande årsredovisningslagen med 15 % fram till 2010. Under våren kommer mål även att formuleras för minskade administrativa kostnader för regelverken inom områdena miljö, jordbruk och arbetsrätt.
Företagandet omges även av andra lagar och regler än vad som omfattas av ovan redovisade områden. Regeringen kommer därför att formulera mål och intensifiera arbetet för att minska de totala administrativa kostnaderna inom samtliga för företagen relevanta områden som ger upphov till en administrativ börda.
För att nya regler som tillkommer ska vara ändamålsenliga och inte onödigt betungande för företagen behövs en väl genomförd konsekvensanalys av varje utredning och varje förslag till nya regelverk. Därför pågår nu inom Regeringskansliet ett arbete med att ta fram en förbättrad metod för konsekvensanalyser. Målet är att arbetet med konsekvensanalyser ska blir betydligt mer kraftfullt. Resultatet av arbetet kommer att redovisas under första halvåret 2006.
Andra exempel på förbättringar för småföretag är sänkta arbetsgivaravgifter för enmansföretagare som anställer en första medarbetare. 2 miljarder kronor satsas också för att säkerställa tillgången på kapital för de företag som befinner sig i skärningspunkten mellan idé och färdig produkt, så kallad såddfinansiering. Vidare genomför regeringen en särskild satsning för att stimulera forskning och utveckling i företag, särskilt i småföretagen. Totalt uppgår denna satsning till 900 miljoner kronor mellan 2006 och 2010.
Därtill reformerades skattereglerna för delägare i fåmansföretag, de så kallade 3.12-reglerna, vid årsskiftet. Förutom att skatten sänks med 1 miljard kronor innebär de nya reglerna en rad förbättringar, bland annat kan företagaren använda en schablonregel i stället för de konventionella reglerna. En majoritet av företagarna kommer att tjäna på att använda regeln, såväl skattemässigt som i form av minskat krångel.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.