slutsatser i Human Development Report
Skriftlig fråga 2003/04:1580 av Lundström, Nina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-08-30
- Besvarad
- 2004-09-10
- Besvarad
- 2004-09-13
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:1580
av Nina Lundström (fp) till statsrådet Carin Jämtin om slutsatser i Human Development ReportFN:s utvecklingsprogram UNDP har presenterat Human Development Report i juli 2004, där huvudbudskapet var att kulturell frihet är en mänsklig rättighet och en nödvändighet för utveckling i dagens mångkulturella länder. Rapporten tar delvis avstånd från två hittills dominerande perspektiv för integration, isoleringspolitik och krav på assimilering av invandrare. Att behandla invandrare och infödda som två olika samhällen, eller att ställa krav på att invandrare ska assimileras och bli så "svenska" som möjligt i Sverige är inte den bästa metoden. I stället förespråkas en tredje väg för integration som erkänner värdet av mångfalden men samtidigt idén om nationell enighet. Man beskriver hur antalet främlingsfientliga och extremistiska rörelser växer i många delar av världen. Även i flera europeiska länder har högerextremistiska och främlingsfientliga partier vunnit mark. I stället för att utestänga dem från samhället bör de, enligt rapporten, inkluderas i den demokratiska processen och på så sätt exponeras för demokratin. Statsrådet deltog på presskonferensen och uttryckte sig positivt om rapporten.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Carin Jämtin om hennes positiva omdömen om rapporten omfattar slutsatsen i Human Development Report avseende hur främlingsfientliga och högerextremistiska grupper bör inkluderas i den demokratiska processen.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1580 besvarad av Carin Jämtin
den 10 september
Svar på fråga 2003/04:1580 om slutsatser i Human Development Report
Statsrådet Carin Jämtin
Nina Lundström har frågat mig om jag när jag gav positiva omdömen om UNDP:s Human Development Report även syftade på den del i rapporten som avser hur främlingsfientliga och högerextremistiska grupper bör inkluderas i den demokratiska processen.
UNDP:s Human Development Report är en viktig rapport där svåra frågeställningar tas upp. Årets rapport hade kulturell frihet som tema. Jag finner flera av de resonemang som rapporten för fram tankeväckande, till exempel den ökade rörligheten bland människor eller hur viktig rätten till sin egen kulturella identitet är.
Rapportens slutsatser visar också på ett starkt försvar för demokrati och mänskliga rättigheter. Som mål i sig, men också som medel för fred och säkerhet och fattigdomsbekämpning.
Den delen av rapporten som Nina Lundström hänvisar till problematiserar kring rörelser och grupperingar som söker kulturell dominans över andra och därmed hotar kulturell frihet. Rapportens slutsats är att sådana rörelser, exempelvis främlingsfientliga grupperingar i ett samhälle inte ska bekämpas med repressiva och odemokratiska medel som bryter mot de mänskliga rättigheterna.
En grundsten i svensk politik är respekten för de mänskliga rättigheterna, som bland annat omfattar de för demokratin grundläggande yttrande-, förenings-, och mötesfriheterna samt principen om icke-diskriminering. Utövandet eller utnyttjandet av dessa rättigheter får inte inkräkta på någon annan individs mänskliga rättigheter. I Sverige är många handlingar med rasistiska attribut straffbara enligt lag, exempelvis hets mot folkgrupp. I praktiken innebär detta att organisationer som ägnar sig åt rasistisk verksamhet inte kan göra detta utan att bryta mot lagen.
Våra lagar anger alltså demokratins spelregler och så länge dessa respekteras ska vi naturligtvis inte utestänga någon från den demokratiska processen.
Av stor symbolisk men också praktisk politisk betydelse är hur det politiska systemet som sådant bemöter antidemokratiska yttringar. Jag anser att folkvalda på alla nivåer måste offentligt ta ställning varhelst och närhelst människor kränks eller förnekas grundläggande mänskliga rättigheter på grund av sin etniska tillhörighet, sin sexuella läggning eller funktionshinder för att bara nämna några av diskrimineringsgrunderna. Lika viktigt är det att de politiska partierna har ett genomtänkt och tydligt förhållningssätt till de grupperingar som i dag sprider rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska budskap i den offentliga debatten och en beredskap om nya sådana rörelser skulle uppstå i framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.