Sluten ungdomsvård och eftervård
Skriftlig fråga 2007/08:724 av Bouveng, Helena (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-07
- Anmäld
- 2008-02-12
- Besvarad
- 2008-02-13
- Svar anmält
- 2008-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 februari
Fråga
2007/08:724 Sluten ungdomsvård och eftervård
av Helena Bouveng (m)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Unga som är mellan 15 och 17 år när de begår allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Straffets längd kan variera mellan 14 dagar och fyra år. Statens institutionsstyrelse (Sis) ansvarar för verkställigheten som sker på ett särskilt ungdomshem.
Det är förstås centralt att det sker en uppföljning av den unge när han eller hon friges efter sluten ungdomsvård. Detta ansvar är i dag socialtjänstens.
Det finns all anledning att ifrågasätta om socialtjänsten i alla landets kommuner klarar denna uppgift. Uppgifter i Sis årsredovisning för 2006 visar att det inte fanns några planerade behandlingsinsatser efter frigivningen för en tredjedel av alla ungdomar. Detta är oacceptabelt om man vill att unga som har begått allvarliga brott ska få en andra chans.
Vad avser ministern att göra för att alla ungdomar som kommer ut från sluten ungdomsvård ska få adekvat eftervård, i syfte att hjälpa den unge att komma till ett liv utan brottslighet?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:724 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2007/08:724 Sluten ungdomsvård och eftervård
Justitieminister Beatrice Ask
Helena Bouveng har frågat mig vad jag avser att göra för att alla ungdomar som kommer ut från sluten ungdomsvård ska få adekvat eftervård, i syfte att hjälpa den unge att komma till ett liv utan kriminalitet.
Det är inte acceptabelt att unga lämnas utan fortsatta behandlingsinsatser när påföljden sluten ungdomsvård är verkställd.
För att komma till rätta med de brister som finns efter verkställighet av sluten ungdomsvård föreslog Ungdomsbrottsutredningen i sitt betänkande SOU 2004:122 att eftervård bör göras till en del i verkställigheten av den slutna ungdomsvården. Förslaget var till viss del utformat på ett komplicerat sätt och innehöll en del otydligheter bland annat beträffande ansvarsförhållandet mellan Statens institutionsstyrelse och socialtjänsten.
Med utgångspunkt i förslaget pågår det inom Justitiedepartementet ett arbete med att hitta en annan modell för hur verkställigheten av sluten ungdomsvård ska vara utformad. Verkställigheten måste vara utformad så att unga som dömts till sluten ungdomsvård blir föremål för insatser från samhällets sida även efter att de har lämnat ungdomshemmen.
Under våren kommer ett nytt förslag att skickas ut på remiss. Därefter kommer regeringen att ta ställning till hur verkställigheten av sluten ungdomsvård ska vara utformad i framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.