Slöseri med legitimerad vårdpersonal
Skriftlig fråga 2015/16:1450 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-07-13
- Överlämnad
- 2016-07-13
- Besvarad
- 2016-07-27
- Svarsdatum
- 2016-07-27
- Sista svarsdatum
- 2016-07-27
- Anmäld
- 2016-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Fyra av tio tandläkare som legitimerades i Sverige under 2014 var utbildade i utlandet.
Bland dem som har en utländsk tandläkarutbildning finns också många svenska studenter som valt att studera utomlands. Detta gäller inte bara tandläkare, utan även annan vård- och omsorgspersonal.
Tyvärr är det för en svensk som studerat till tandläkare utomlands inte helt oproblematiskt att få en svensk tandläkarlegitimation. Även om utbildningen genomförts i ett EU-land. Har man som svensk exempelvis en tandläkarutbildning från Danmark krävs det att man arbetar i Sverige under en tid för att tillgodose sig en svensk tandläkarlegitimation.
Socialstyrelsen ger dock endast gästlegitimation i sex månader. Även om man behöver fler arbetstimmar för att ha möjlighet att ansöka om en svensk legitimation. En ny ansökan avslås från Socialstyrelsen och tandläkaren som bara har några månader kvar till sin svenska tandläkarlegitimation tvingas i stället att lämna Sverige och söka arbete i landet där studierna utförts.
Så löser man inte Sveriges integrations-, arbetsmarknads- och tillväxtutmaningar. Vill man ha vårdpersonal i Sverige måste vägen till att kunna utföra sitt yrke vara kortare och enklare. Det kan inte finnas regelverk som vid mållinjen sätter krokben på behövd och livsviktig arbetskraft.
Vården står inför en rad framtidsutmaningar som kräver resurser, reformer och politiskt ledarskap. Det stora antalet asylsökande har varit påfrestande för hälso- och sjukvården. Nu är det dags att på allvar ta tillvara den kompetens som finns i Sverige, men som utbildats på andra platser, oavsett var man kommer ifrån. Vi har inte råd att tappa eller inte ta tillvara på utbildad vårdpersonal.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S):
Vilka konkreta åtgärder vidtar ministern och regeringen för att snabbare, enklare och mer systematiskt från början ta tillvara på vårdutbildade som befinner sig i Sverige, samt för svenskar med utländsk vårdutbildning att komma in svenska arbetsmarknad?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1450 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2016/01429/A | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1450 av Cecilia Widegren (M) Slöseri med legitimerad vårdpersonal
Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen vidtar för att snabbare, enklare och mer systematiskt från början ta tillvara på vårdutbildade som befinner sig i Sverige, samt för svenskar med utländsk vårdutbildning att komma in på svensk arbetsmarknad.
Regeringen bedriver ett brett arbete för att personer med utländsk utbildning och yrkeserfarenhet, däribland personer med vårdutbildning, snabbare ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. Detta arbete syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen inom områden där det råder brist på arbetskraft i hela eller delar av landet, inte minst viktiga områden inom välfärden.
Regeringen har tagit initiativ till snabbspår som ska stödja nyanlända att snabbare komma ut på en arbetsplats som är relevant utifrån personens utbildning, erfarenhet och intresse. Inom ramen för snabbspåren arbetar Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter tillsammans för att förbättra kompetensförsörjningen i branscher där det råder brist på arbetskraft. Utgångspunkten är att arbetsmarknadens parter kommer överens om hur snabbspåren kan utformas. Snabbspår omfattar bland annat validering och bedömning av utbildning och yrkeskompetens, yrkesanpassad svenskundervisning, kompletterande utbildningsinsatser, språkstöd, mentorer och handledare på arbetsplatserna.
Snabbspår finns i dag för en rad olika yrken. Under 2015 introducerades ett snabbspår för de 21 reglerade hälso- och sjukvårdsyrkena. Snabbspåret utgår från de största grupperna nyanlända inom området, dvs. läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare, och målet är att vägen till arbetsmarknaden och legitimation för nyanlända inom dessa yrken ska vara förutsägbar, rättssäker och så kort som möjligt.
Regeringen har också genomfört satsningar för att förbättra valideringen av utländska utbildningar inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen, den myndighet som ansvarar för att pröva och utfärda legitimationer för personal inom olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdsområdet, fick ökade resurser i budgetpropositionen 2016. Under år 2016 tillförs 65 miljoner kronor och från och med år 2017 föreslås 42 miljoner kronor tillföras årligen för att effektivisera denna process. Regeringen förstärkte nyligen anslaget till Socialstyrelsen med ytterligare 10 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen bedriver också ett mer långsiktigt arbete med den framtida strukturen för det nationella valideringsarbetet. Bland annat har en nationell delegation för validering tillsatts med uppdrag att verka för ett bättre fungerande och mer effektivt system för validering på nationell och regional nivå.
För många personer med utländsk utbildning är kompletterande utbildning av stor betydelse för deras möjligheter att etablera sig inom det egna yrket. Detta gäller inte minst för yrken inom hälso- och sjukvården där det krävs legitimation för att få arbeta. Regeringen genomför därför särskilda satsningar på kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning som i dag omfattar utbildningar för bland annat läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Regeringen tillförde i 2016 års budgetproposition 25 miljoner kronor för 2016 inklusive studiemedel för detta ändamål. Satsningen föreslås öka till 75 miljoner kronor 2017, 220 miljoner kronor 2018 och 340 miljoner kronor 2019.
Arbetsförmedlingen har också sedan i år möjlighet att erbjuda korta uppdragsutbildningar på eftergymnasial nivå som arbetsmarknadsutbildning för personer utan erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan erfarenhet under längst sex månader. En insats som också kan möta behovet av kompletterande utbildning.
För att förstärka landstingens arbete med kompetensförsörjning satsar regeringen vidare en professionsmiljard från och med 2016. Inom ramen för den överenskommelse regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) slutit kring hur denna ska användas är det möjligt att bland annat använda medel till insatser för att bättre tillvarata kompetensen hos utländsk vårdpersonal.
Regeringen fortsätter att se över möjligheterna att korta vägarna till arbete för personer som har utländsk utbildning och yrkeserfarenhet.
Stockholm den 27 juli 2016
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.