Skyddad identitet
Skriftlig fråga 2005/06:413 av Malmström, Louise (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-21
- Inlämnad
- 2005-11-21
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2005/06:413 av Louise Malmström (s) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Skyddad identitet
Personer som lever med skyddad identitet befinner sig i en väldigt utsatt situation. Många av dem är hotade kvinnor och deras barn som tvingas gömma sig för någon som står dem nära.
Att leva med skyddad identitet innebär att man tvingas starta ett helt nytt liv. Ny bostad, nytt arbete, ny skola eller barnomsorg för barnen, nya grannar och ofta smärtsamma farväl till gamla vänner. I det läget är det vanligt att man börjar studera, till exempel på universitetet, för att skaffa sig en utbildning som ökar chanserna att lyckas i det nya livet.
Detta kan dock visa sig vara ödesdigert. Det system som universiteten har för sin studieadministration (Ladok), där alla uppgifter om studenterna finns, är nämligen offentligt. Den som ringer och frågar om till exempel adressuppgifter har rätt att få ut dem. Ingenstans stadgas att man kan skriva in något om skyddad identitet.
Skyddad identitet måste vara säker. Om skyddad identitet ska fungera får inte myndigheter röja en skyddad adress, det kan leda till fara för livet för de utsatta kvinnor som lever under sådana förhållanden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att förbättra situationen för dem med skyddad identitet som studerar vid högskola eller universitet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:413 besvarad av Leif Pagrotsky
den 30 november
Svar på fråga 2005/06:413 om skyddad identitet
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Louise Malmström har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att förbättra situationen för dem med skyddad identitet som studerar vid högskola eller universitet.
Louise Malmström tar upp en mycket viktig fråga. Begreppet skyddad identitet är ett samlingsbegrepp för åtgärder som vidtas för att skydda personuppgifter. Det rör sig om sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. En sekretessmarkering innebär att Skatteverket i folkbokföringsdatabasen markerar för särskild sekretessprövning, vilket fungerar som en varningssignal då myndigheten ska lämna ut uppgifter. En annan möjlig åtgärd är att besluta om kvarskrivning, vilket innebär att en person vid flyttning medges rätten att vara folkbokförd på den gamla adressen. Slutligen finns också möjligheten att vid särskilt allvarliga hot få tillstånd att använda andra, så kallade fingerade, personuppgifter.
I förordningen (1993:1153) om redovisning av studier med mera vid universitet och högskolor finns bestämmelser om registrering av uppgifter om studier. Dessa uppgifter blir allmänna i lärosätenas studieadministrationssystem och någon grund för att med stöd av sekretesslagen (1980:100) förordna om sekretess för de personuppgifter som finns i detta system föreligger inte. Uppgifterna blir alltså offentliga.
Frågan om skydd för personuppgifter har tagits upp i flera utredningar. Till exempel har Offentlighets- och sekretesskommittén i sitt huvudbetänkande SOU 2003:99 bland annat föreslagit att sekretess ska gälla inom hela den offentliga förvaltningen för uppgift om en enskilds adress eller hemtelefonnummer eller annan liknande uppgift, om det av särskilda skäl kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
I likhet med Louise Malmström är jag angelägen om att nå en lösning som förbättrar situationen för dem med skyddad identitet som studerar vid universitet och högskolor. I och med att frågan är föremål för beredning är jag emellertid inte nu beredd att ta ställning till vilka åtgärder som kan vidtas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.