Skydd mot opålitliga utländska företag

Skriftlig fråga 2020/21:1900 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-19
Överlämnad
2021-02-22
Anmäld
2021-02-23
Svarsdatum
2021-03-03
Sista svarsdatum
2021-03-03
Besvarad
2021-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Litauen har nyligen av säkerhetsskäl valt att förbjuda ett teknikföretag (Nuctech) samtidigt som ett annat land, Estland, aktivt varnat EU för farorna med såväl kinesiskt som ryskt spionage genom olika typer av teknikföretag.

Det kinesiska företaget Nuctech arbetar med att tillverka programvara för säkerhetskontroll, men har nu efter påtryckning från landets underrättelse- och cyberförsvarsstyrkor förbjudits att arbeta med litauiska flygplatser. Den litauiska regeringen har även ett pågående arbete med ett lagförslag som syftar till att i framtiden kunna förhindra andra företag, som efter riskbedömning kan anses utgöra en säkerhetsrisk, från kontrakt inom transport-, energi- och telekommunikationssektorerna.

Litauens biträdande försvarsminister menar att användning av utrustning eller teknik av ryskt eller kinesiskt ursprung i särskilt känsliga sektorer kan utgöra både korta och långsiktiga hot, varför det nya beslutet att förbjuda Nuctech anses vara ett steg mot landets strategiska mål som innebär frihet från opålitliga teknologileverantörer. Enligt detta mål ska alla möjliga säkerhetsrisker elimineras innan de riskerar att orsaka några skador.

I takt med att världen digitaliseras alltmer blir cybersäkerhet en allt viktigare del i utformandet av framtidens moderna samhälle. Trots detta faktum har vi sett hur EU nyligen undertecknat ett nytt investeringsavtal med Kina, som kommit att bli alltmer aggressivt gentemot omvärlden. Den auktoritära diktaturen har redan i dag en nationell lagstiftning som möjliggör för sin underrättelsetjänst att tvinga till sig inflytande i kinesiska företag (med tillhörande it-infrastruktur) som är aktiva i andra länder.

Det är inte bara de baltiska länderna som har valt att varna EU. Även USA har valt att uppmana EU att behandla Kina med stor försiktighet. Redan i dag har vi sett att Kina utökat sin propaganda mot EU samtidigt som Ryssland, i vanlig ordning, använt sig av omfattande desinformation. Båda dessa länder ser fördelar med ett splittrat EU och har på senare tid utökat de militära kontakterna med varandra. Positionerna, såväl inom cybervärlden som rent fysiska genom militär närvaro i andra länder, har ökat.

Sammanfattningsvis lär det inte råda något tvivel om att det säkerhetspolitiska läget framöver är att betrakta som ett allt viktigare område att arbeta med.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Hur ser statsrådet på de varningar som de baltiska länderna och USA kommit med beträffande Kina och Ryssland, och kan vi förvänta oss att statsrådet likt Litauen verkar för en lag i syfte att skydda exempelvis transport-, energi- och telekommunikationssektorerna från opålitliga utländska företag?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1900 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2021/00778 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1900 av Marcus Wiechel (SD) Skydd mot opålitliga utländska företag

Marcus Wiechel har frågat mig hur jag ser på de varningar som de baltiska länderna och USA har kommit med beträffande Kina och Ryssland, och om jag likt Litauen kommer att verka för en lag i syfte att skydda exempelvis transport-, energi- och telekommunikationssektorerna från opålitliga utländska företag.

Säkerhetsfrågor står högt upp på regeringens agenda och regeringen har redan tagit en rad initiativ för att minska risken för oönskade utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Den 1 januari 2021 skärptes bl.a. bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen. Lagändringarna gör det möjligt att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet och egendom av betydelse för Sveriges säkerhet. Det pågår även ett arbete med att ta fram lagförslag som bl.a. syftar till att stärka tillsynen på området.

Regeringen har beslutat flera myndighetsuppdrag i syfte att fördjupa myndigheternas samverkan kring utländska direktinvesteringar och för att förbättra myndigheternas kunskapsläge. Under hösten 2020 trädde en ny lag i kraft som gör att EU:s förordning om utländska direktinvesteringar kan tillämpas i Sverige. Sverige kan därigenom utbyta information med andra medlemsstater i EU om direktinvesteringar.

Regeringen tillsatte i augusti 2019 den s.k. Direktinvesteringsutredningen som ska föreslå hur ett system för granskning av utländska direkt-investeringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Uppdraget är komplext och intresset av att skydda bl.a. kritisk infrastruktur från skadliga uppköp måste balanseras mot intresset av att upprätthålla Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar. Utredningen ska redovisas senast den 2 november 2021.

Ett annat sätt att motverka problemet med oönskade utländska direktinvesteringar är att förbättra kunskapen om vad som är skyddsvärt och vikten av att begränsa riskerna för spridning av känslig teknologi. Det sker bl.a. genom att öka kunskapen på området men också genom att verksamhetsutövarna själva förstärker sitt säkerhetsarbete.

Sverige har en öppen ekonomi med stark betoning på frihandel. Det ligger i Sveriges intresse att ha handel med andra länder, däribland Kina, för jobb och tillväxt i Sverige. Regeringen är samtidigt medveten om de säkerhetsproblem som kan uppstå vid vissa utländska förvärv av känslig infrastruktur och känsliga teknologier.

Regeringen har alltså redan vidtagit ett antal åtgärder på området. Men vi kommer inte att nöja oss med detta. Jag kommer att fortsätta följa frågan och om det behövs är jag beredd att överväga ytterligare initiativ.

Stockholm den 3 mars 2021

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.