Skydd mot förorening av Västerdalälven
Skriftlig fråga 2010/11:187 av Lindholm, Jan (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-12-17
- Inlämnad
- 2010-12-17
- Besvarad
- 2010-12-22
- Svar anmält
- 2010-12-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 december
Fråga
2010/11:187 Skydd mot förorening av Västerdalälven
av Jan Lindholm (MP)
till miljöminister Andreas Carlgren (C)
Ärendet om ett nytt reningsverk för avloppsvatten för att avlasta Köarån i Malung-Sälen har hamnat i Nacka tingsrätt och jag har tagit del av dels yttrandet från länsstyrelsen, dels ett yttrande från av kommunen anlitad expert samt av de klagandes inlagor.
Den oro för Västerdalälvens framtid som de klagande anför behandlas inte av svarande eller av myndigheten utan klagomålen avförs på andra grunder. Till saken hör att det planerade reningsverket dimensioneras för ca 50 procent av det underlag som i dag är aktuellt samtidigt som nybyggnationer planeras för de närmaste åren för en ytterligare kraftig expansion av turismen.
Frågan man ställer sig är hur ett reningsverk dimensionerat för 50 000 personer ska klara de 150 000 personer som inom några år kommer att belasta detsamma.
Till saken hör att Köarån enligt uppgift redan är död och förstörd och att Västerdalälven under den period belastningen är som störst har mycket liten vattenföring.
Min fråga till miljöministern måste därför bli:
Hur avser miljöministern att agera för att säkerställa att nya reningsverk dimensioneras för att verkligen klara de problem de ställs inför?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:187 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2010/11:187 Skydd mot förorening av Västerdalälven
Miljöminister Andreas Carlgren
Jan Lindholm har frågat mig hur jag ska agera för att säkerställa att nya reningsverk dimensioneras för att verkligen klara de problem de ställs inför.
Jan Lindholms fråga är ställd med utgångspunkt från prövningen av ett enskilt reningsverk i Dalarnas län. Jag är förhindrad att kommentera ett enskilt ärende som prövas i domstol. Generellt kan dock följande sägas. Att släppa ut avloppsvatten är enligt miljöbalken miljöfarlig verksamhet. Man är därmed skyldig att följa bestämmelserna i miljöbalken samt de förordningar, föreskrifter och andra beslut som har fattats med stöd av balken. Den EU-lagstiftning som finns på området är genomförd i svensk rätt. Enligt 9 kap. 6 § miljöbalken och 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, ska alla avloppsreningsverk som betjänar mer än 2 000 personekvivalenter ha ett tillstånd för verksamheten, som lämnas av miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna. Angående hur nya reningsverk ska dimensioneras för att klara de problem de ställs inför så anges i Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1994:7) 9 § att ”Vid utformningen av anläggningarna skall årstidsberoende variationer i belastningen beaktas”. För att få ett tillstånd ska verksamhetsutövaren visa att verksamheten uppfyller de krav som regelverket ställer.
Vårt svenska regelverk har medfört att vi i Sverige nu har en av världens högsta reningsgrader för reningsverk. För att ytterligare minska övergödningen av våra vatten har dock regeringen bedömt att reningen av kväve- och fosforföreningar kan öka med ytterligare 3 000 ton kväve och 15 ton fosfor från de kommunala reningsverken. I skrivelsen Åtgärder för levande hav (skr. 2009/10:213) anförde regeringen att Naturvårdsverket ska få i uppdrag att utreda hur detta kan genomföras.
Jag ser för närvarande inte något behov av nya åtgärder utöver detta från regeringen inom detta område.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.