skydd för utländska kvinnor
Skriftlig fråga 2000/01:1610 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-08-23
- Besvarad
- 2001-09-06
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1610
av Maria Larsson (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om skydd för utländska kvinnorMellan 5 000 och 7 000 kvinnor kommer till Sverige varje år för att leva med en man som bor här. Ca 300 av dem tvingas uppsöka en kvinnojour efter misshandel varje år. En ny lag började gälla den 1 juli förra året. Den ger misshandlade kvinnor möjlighet att få stanna i Sverige även om de inte bott i Sverige i två år.
Män som gång på gång hämtar hem kvinnor för att utnyttja och sedan kasta ut dem på gatan är ett välbekant problem på landets kvinnojourer. Trots att Migrationsverket numera kan genomföra kontroll i polisregistret av mannen innan kvinnan får tillstånd görs det nästan aldrig.
Statsrådet Maj-Inger Klingvall har uttryckt att någon utredning eller några andra åtgärder inte kommer att vidtas den närmaste tiden. Så länge inget görs kommer nya kvinnor att råka illa ut.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Maj-Inger Klingvall:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skärpa nuvarande lag så att de utländska kvinnor som i dag misshandlas och står utan skydd får en starkare ställning?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1610 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 6 september
Svar på fråga 2000/01:1610 om skydd för utländska kvinnor
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att skärpa nuvarande lag så att de utländska kvinnor som i dag misshandlas och står utan skydd får en starkare ställning.
Det är djupt beklagligt att det alltjämt förekommer att utländska kvinnor som kommer till Sverige på anknytning till en här bosatt man misshandlas. Det kan vi inte acceptera. Det är däremot inte korrekt att dessa kvinnor står utan skydd i Sverige. Vid misshandel eller hot om misshandel kan man vända sig till polisen och få rätt till samhällets beskydd.
Syftet med de ändringar i utlänningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2000 var bl.a. att förebygga att kvinnor blir misshandlade eller på annat sätt kränkta här i landet, och att stärka ställningen för dem som ändå har blivit kränkta. I förarbetsuttalanden till de nya bestämmelserna (se prop. 1999/2000:43 s. 43 f) anförde regeringen bl.a. att referenspersoner i Sverige i samband med utredningen ska tillfrågas om tidigare äktenskap/samboförhållanden och om eventuella domar för brott samt att Migrationsverket ska kunna hämta in utdrag ur polisens register om det finns särskilda skäl till det. De nya reglerna innebär att fortsatt uppehållstillstånd ska kunna beviljas trots att förhållandet upphört inom tvåårstiden för den uppskjutna invandringsprövningen, om sökanden eller sökandens barn utsatts för våld eller för handlingar som innefattar allvarlig kränkning av sökandens eller barnets frihet eller frid. Regeln är emellertid inte absolut och hänsyn ska bl.a. tas till under vilka omständigheter övergreppet ägt rum, hur allvarligt det varit samt hur länge förhållandet varat.
Om en kvinna behöver skydd i Sverige på grund av att hon inte kan återvända till sitt hemland, finns det sedan tidigare bestämmelser i utlänningslagen som ger möjlighet till sådant skydd. Vidare kan även uppehållstillstånd beviljas av humanitära skäl.
Vad gäller registerkontroll av referenspersonen i Sverige, måste Migrationsverket ha särskilda skäl för att göra en sådan eftersom det skulle vara ett intrång i den personliga integriteten om varje referensperson skulle kontrolleras. Föreligger särskilda skäl för en registerkontroll av referenspersonen utgår jag från att det görs. Här vill jag också nämna att det i de allra flesta fall handlar om seriösa förhållanden utan problem med misshandel. Det är emellertid @ och måste förbli @ myndigheterna som i varje enskilt fall och med tillämpning av gällande rätt prövar om en ansökan om uppehållstillstånd ska beviljas.
Det är enligt min mening för tidigt att döma ut de nya bestämmelserna i utlänningslagen som verkningslösa. Framkommer det att lagen inte har fått avsedd effekt är det möjligt att vi måste se över om den kan förbättras. Jag anser dock att det för närvarande saknas anledning att på nytt se över utlänningslagens bestämmelser vad gäller möjligheten att ge skydd till utländska kvinnor som misshandlas i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.