skydd för polisens tipsare
Skriftlig fråga 2003/04:978 av Engström, Hillevi (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-03-24
- Inlämnad
- 2004-03-24
- Besvarad
- 2004-03-31
- Svar anmält
- 2004-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 mars
Fråga 2003/04:978
av Hillevi Engström (m) till justitieminister Thomas Bodström om skydd för polisens tipsarePolisen är i sin brottsutredande verksamhet till viss del beroende av tips från olika personer. Vissa tipsare väljer att vara helt anonyma för att förvissa sig om att identiteten aldrig ska röjas. Dessa källor blir då inte lika användbara, även om de i vissa situationer ändå kan vara till nytta för utredningen. För att kunna lita på en uppgift och kunna kontrollera saken krävs att tipsaren kan kontaktas flera gånger vilket är omöjligt om polisen inte vet vem personen är. Polisen strävar efter att tipsare ska vara kända för dem, men att deras identitet ska skyddas. Det är en hederssak för poliser att hålla löftet om att inte lämna ut namnet på en källa. Nyligen kunde man läsa att justitiekanslern beslutat betala 600 000 kronor till en tipsare som tvingats lämna Sverige och byta identitet. Detta beroende på att åklagaren i rätten avslöjat tipsarens namn och redogjort för den brottsprovokation som skett och som ledde till att en värdefull tavla kommit till rätta.
Min fråga är:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att undvika att fler personer kommer att drabbas på det sätt som den aktuella personen gjort?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:978 besvarad av Thomas Bodström
den 31 mars
Svar på fråga 2003/04:978 om skydd för polisens tipsare
Justitieminister Thomas Bodström
Hillevi Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att undvika att identiteten på polisens uppgiftslämnare lämnas ut vid en eventuell rättegång.
En mycket viktig del av polisarbetet utgörs av att de brottsutredande myndigheterna hämtar in upplysningar om brottslighet från uppgiftslämnare eller informatörer. Det kan röra information om planerade eller genomförda brott, tänkbara gärningsmän och var bevisning kan hittas. Det förekommer fall där personer är villiga att lämna information till polisen endast om de inte riskerar att avslöjas.
Den av regeringen tillsatta Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) har behandlat den här frågan i delbetänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74). BRU har där föreslagit att det ska vara möjligt att hemlighålla identitetsuppgifter hos de informatörer som polisen och de andra brottsbekämpande myndigheterna använder sig av. Uppgifterna ska skyddas även under domstolsprocessen genom möjlighet för ett vittne, till exempel en polis, att vägra att yttra sig i syfte att inte röja identiteterna. Av rättssäkerhetsskäl ska domstolen dock kunna besluta att vittne ska avslöja identiteten, om det finns synnerliga skäl. BRU:s betänkande har remitterats och bereds nu i Justitiedepartementet.
Även den så kallade Personsäkerhetsutredningen har i sitt betänkande Ett nationellt program om personsäkerhet (SOU 2004:1) presenterat förslag som syftar till ett utökat skydd för personer (och deras närstående) som medverkar i en förundersökning eller rättegång rörande grov eller organiserad brottslighet. Betänkandet kommer att remitteras inom kort.
Jag kan inte nu uttala mig om vad dessa förslag kommer att leda till, men klart är att det material vi nu har att arbeta med ger oss ett brett underlag för det fortsatta arbetet med att stärka skyddet för såväl uppgiftslämnare som andra personer vars identitet av olika skäl bör förbli hemlig under en förundersökning eller domstolsförhandling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

