Skydd för minoriteter i Syrien efter HTS maktövertagande

Skriftlig fråga 2024/25:595 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-12-13
Överlämnad
2024-12-16
Anmäld
2024-12-17
Svarsdatum
2024-12-30
Besvarad
2024-12-30
Sista svarsdatum
2024-12-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Situationen för civila i Syrien, särskilt de som tillhör minoritetsgrupper som kristna, druser och alawiter, har blivit alltmer prekär i ljuset av de senaste framstegen från den sunniextrema gruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS).

I takt med att HTS har konsoliderat sin makt i stora delar av landet har rädslan för repressalier och systematisk diskriminering av dessa minoritetsgrupper ökat oroväckande. Minoritetsgrupper i Syrien har historiskt mött perioder av sårbarhet och skydd, men med framväxten av HTS har landskapet förändrats dramatiskt. Gruppens extremistiska ideologi utgör betydande hot mot existensen och säkerheten för kristna, druser och alawiter, som representerar en rik väv av Syriens kulturella och religiösa mångfald.

Rapporter tyder på att samhällen upplever en eskalering av våld, inklusive hot, hot och riktade attacker. Civila är särskilt utsatta för trakasserier och social utfrysning. I områden som kontrolleras av HTS har det funnits dokumenterade fall av tvångsomvandlingar, utpressning och begränsningar av religiösa sedvänjor, vilket allvarligt undergräver den frihet som dessa samhällen en gång upplevde.

När konflikten fortsätter att utvecklas känner sig många medlemmar av dessa minoritetsgrupper alltmer isolerade. Rädsla för förföljelse har lett till en betydande utvandring, där familjer överger sina hem på jakt efter säkrare tillflyktsorter. De som är kvar lever under konstant oro och kämpar för att navigera i ett samhälle där de kan ses med misstänksamhet eller fientlighet.

Det internationella samfundet måste snarast ta itu med den svåra situationen för dessa minoriteter i Syrien. Utan skyddsåtgärder och erkännande av deras rättigheter är risken stor för etnisk och religiös rensning. Det är viktigt att främja dialog och stödja initiativ som främjar samexistens och skyddar alla syriers rättigheter, oavsett deras religiösa eller etniska bakgrund. Situationen kräver långsiktiga strategier som syftar till att återuppbygga en framtid där minoriteterna som bott där i tusentals år skyddas. Det internationella samfundet måste också vara redo att använda sanktioner eller andra åtgärder om dessa grupper är måltavla.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard önskas mot bakgrund av detta svara på följande fråga:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta i syfte att skydda utsatta minoriteter i Syrien efter terrorgruppen HTS maktövertagande?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:595 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på fråga 2024/25:595 Skydd för minoriteter i Syrien efter HTS maktövertagande

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2024/25:595 av Markus Wiechel (SD)

Skydd för minoriteter efter HTS maktövertagande

Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser vidta i syfte att skydda utsatta minoriteter efter terrorgruppen HTS maktövertagande.

Att Assadregimen nyligen fallit efter nästan 14 år av inbördeskrig och ofattbar brutalitet mot den egna befolkningen är historiskt. Det är dock alltjämt för tidigt att dra bestämda slutsatser om vad detta betyder på sikt – både för Syrien och för regionen. Vi följer utvecklingen mycket noga. Nu krävs en ordnad makttransition i Syrien. Skydd av civila – inklusive Syriens alla minoritetsgrupper – är centralt.

Frågan om skydd av religiösa minoriteters rättigheter i Mellanöstern är prioriterad av regeringen. Sverige arbetar tillsammans med EU, FN och andra internationella aktörer såsom den internationella kontaktgruppen för religionsfrihet och den internationella alliansen för religions- och trosfrihet för att bland annat öka skyddet av kristna minoriteter i Syrien, Mellanöstern och Nordafrika.

Minoriteters rättigheter lyfts även fram i Sveriges biståndsarbete. I år antog regeringen både den regionala utvecklingsstrategin för Mellanöstern och Nordafrika (2024–2027) och den regionala strategin för Syrienkrisen (2024–2026). I båda strategierna anges ökad religionsfrihet och skydd av minoriteter som viktiga delmål.

 

Stockholm den 30 december 2024

 

 

 

Maria Malmer Stenergard

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.