Skydd för hotade och utpressade
Skriftlig fråga 2005/06:736 av Magnusson, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-02
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-19
- Svar anmält
- 2006-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 januari
Fråga 2005/06:736 av Cecilia Magnusson (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Skydd för hotade och utpressade
Masoud Garakoei har nu gett upp kampen mot den organiserade brottsligheten som har slagit klorna i honom. Han vägrade att acceptera deras trakasserier och polisanmälde dem som hotade och pressade honom på pengar.
Anmälan gick till åtal och fällande dom. Trots detta fortsatte trakasserierna mot Masoud och hans familj och nu ger han alltså upp. Staten har inte kunnat hjälpa och skydda honom mot dem som hotar honom, hans familj, hans ägodelar och hans yrkesverksamhet.
Utpressning av det slag som förekommit här har så låga straffsatser att telefonavlyssning och andra åtgärder inte kan komma i fråga då straffminimum är två år för att kunna använda dessa verktyg.
Det måste till andra verktyg för att staten ska kunna hjälpa enskilda personer som utsätts på detta sätt.
Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att staten bättre ska kunna skydda och hjälpa enskilda medborgare som utsätts för hot och utpressning?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:736 besvarad av Thomas Bodström
den 19 januari
Svar på fråga 2005/06:736 om skydd för hotade och utpressade
Justitieminister Thomas Bodström
Cecilia Magnusson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att staten bättre ska kunna skydda och hjälpa enskilda medborgare som utsätts för hot och utpressning.
Att människor utsätts för hot och utpressning är oerhört allvarligt både för den enskilde och för samhället. Av just den anledningen har regeringen ett omfattande program för att förstärka polisens möjligheter att bekämpa den organiserade brottsligheten och ge stöd till dem som drabbas av denna brottslighet.
Det handlar till exempel om skyddsidentiteter, vilket innebär att poliser och andra representanter från de brottsbekämpande myndigheterna kan uppträda dolt i samband med spaning och utredning av grov och organiserad brottslighet. Det handlar också om att öka möjligheterna till hemlig avlyssning och att använda ny DNA-teknik för att säkra bevis.
En annan viktig fråga är möjligheten att ge rättsväsendet tillgång till trafikdata. Jag kan konstatera att frågeställaren tillhör ett parti som aktivt har motarbetat detta viktiga instrument för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Tjugofem regeringar i Europa står bakom direktivet, som skapar regler för lagring av trafikdata. Sådana uppgifter har visat sig ha avgörande betydelse för att bekämpa mord, terrorism och annan organiserad brottslighet.
Skyddet för hotade personer ska stärkas. I dag har flera av landets polismyndigheter så kallade personsäkerhetsenheter. Regeringen driver utvecklingen ytterligare framåt i den här frågan. Betänkandet Ett nationellt program om personsäkerhet (SOU 2004:1) har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. I betänkandet lämnades ett antal förslag som har till syfte att stärka skyddet för hotade personer och möjliggöra ett internationellt samarbete. Avsikten är att en proposition ska beslutas i mars 2006.
Förutsättningarna för polisen att vara framgångsrik är också delvis en fråga om resurser. Regeringen har därför de senaste åren gjort kraftiga satsningar på polisen och höjt anslagen med 2,3 miljarder kronor fram till 2005 samt aviserat tillskott för 2006@2007 med ca 1,1 miljard kronor. Satsningen innebär bland annat att 4 000 nya poliser kommer att utbildas och anställas under perioden. Antalet poliser ökar för femte året i rad och i dag finns det 1 200 fler poliser än vad det gjorde år 2000. Detta innebär ett betydande resurstillskott för polisorganisationen.
Jag följer utvecklingen noga och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det visar sig nödvändigt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.