skydd av personuppgifter
Skriftlig fråga 2000/01:1327 av Elinderson, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-05
- Anmäld
- 2001-06-12
- Besvarad
- 2001-06-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1327
av Lars Elinderson (m) till justitieminister Thomas Bodström om skydd av personuppgifterEnligt uppgifter i medierna har en av de dömda, till livstid, för polismorden i Malexander fått skyddad identitet. Hur är detta möjligt?
Det förekommer tre nivåer för skydd av personuppgifter. Någon formell skillnad mellan brottsling och icke-brottsling vid beslut om skydd av personuppgifter kan inte utläsas ur bestämmelserna, utan det är hotbilden, risken att lida men i det enskilda fallet som är avgörande.
Om en brottsling är dömd till livstids fängelse, kommer han eller hon rimligen att tillbringa många år inom kriminalvården. Det är därför svårt att förstå att hotbilden mot en av de dömda i Malexandermålet under denna tid skulle vara sådan, att det skulle motivera skydd av hans personuppgifter.
Samtidigt innebär skyddad identitet ökade svårigheter för t.ex. journalister att identifiera personen i fråga. I Malexanderfallet, där den aktuelle personens förehavanden rimligen under lång tid kommer att vara av allmänt intresse, medför detta att uppgifter om honom kommer att vara svårare för medierna @ och därmed allmänheten @ att följa.
Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att begränsa möjligheterna för personer med svår kriminell belastning att få s.k. skydd av personuppgifter?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1327 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 12 juni
Svar på fråga 2000/01:1327 om skydd av personuppgifter
Justitieminister Thomas Bodström
Lars Elinderson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att begränsa möjligheterna för personer med svår kriminell belastning att få s.k. skydd av personuppgifter.
När man talar om skyddade personuppgifter menar man i allmänhet sekretessmarkering och möjligheten till kvarskrivning. Därutöver finns det i speciella fall möjlighet att tillåtas använda fingerade personuppgifter. Bestämmelser om dessa möjligheter återfinns i folkbokföringslagen (1991:481) och i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. De lagarna faller inom finansministerns ansvarsområde och jag har utformat mitt svar efter samråd med honom.
Utgångspunkten vid prövningen av om det är motiverat att hemlighålla personuppgifter är enligt dessa bestämmelser sökandens behov av skydd. En sådan ordning som Lars Elinderson efterfrågar skulle medföra att den som dömts för brott exkluderas från möjligheten att skyddas från att utsättas för brott.
Min uppfattning att den princip som kommer till uttryck i bestämmelserna är viktig och riktig. Jag anser därför att det för närvarande inte finns skäl att ändra dessa bestämmelser.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.