skydd av personuppgifter inom klinisk forskning
Skriftlig fråga 2002/03:602 av Aronsson, Marita (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-03-04
- Inlämnad
- 2003-03-04
- Besvarad
- 2003-03-12
- Svar anmält
- 2003-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:602
av Marita Aronsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om skydd av personuppgifter inom klinisk forskningI Sverige kan i princip vem som helst begära insyn i en forskares data genom att utnyttja sin lagstadgade rätt att ta del av allmänna handlingar. Klinisk forskning har emellertid en otydlig gräns gentemot vanlig klinisk verksamhet. Röster höjs för att all forskning ska kunna lämnas ut som offentliga handlingar efter avidentifiering. Jag fruktar att det kommer att bli svårt att få patienter att delta i forskningsprojekt om detta blir praxis. Det skulle vara förödande för den kliniska forskningen i Sverige.
En av Sveriges internationellt mest framgångsrika psykiatriforskare är professor Christopher Gillberg vid institutionen för barn och ungdomspsykiatri i Göteborg. Professor Gillberg och hans forskargrupp har gjort ett flertal mycket uppmärksammade studier kring bland annat ADHD/DAMP som vunnit internationellt erkännande. En dom i kammarrätten har givit sociologidocent Eva Kärfve tillåtelse att ta del av professor Gillbergs forskning, som hon är starkt kritisk till. Forskningsmaterialet är omfattande och innehåller patienternas namn samt mängder med känsliga personuppgifter. Patienterna i studien har ställt upp i tron att endast professor Gillberg och hans forskare skulle använda sig av materialet. Forskare inom barnpsykiatri och klinisk neurovetenskap har påtalat det olämpliga i att lämna ut professor Gillbergs forskningsmaterial, framför allt till personer som saknar erfarenhet av barnpsykiatrisk forskning.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att försäkra patienter som deltar i kliniska forskningsstudier att deras personuppgifter inte röjs?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:602 besvarad av Thomas Östros
den 11 mars
Svar på fråga 2002/03:602 om skydd av personuppgifter inom klinisk forskning
Utbildningsminister Thomas Östros
Marita Aronsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att försäkra patienter som deltar i kliniska forskningsstudier att deras personuppgifter inte röjs.
En grundprincip inom forskningen är att resultat och slutsatser granskas och ifrågasätts för att de ska kunna antingen verifieras eller förkastas. Ofta görs detta genom att forskare i någon form upprepar sina forskarkollegors försök, inklusive någon modifiering av förutsättningarna för försöket för att samtidigt vinna ny kunskap. Ibland är detta dock inte möjligt, och då kan en granskning av de ursprungliga uppgifter som insamlats i en studie vara det enda sättet att verifiera (eller förkasta) de presenterade slutsatserna. För att säkerställa forskningens trovärdighet och kvalitet är det därför viktigt att grunddata från en forskare kan kontrolleras av en annan forskare, givetvis under förutsättning att hänsyn tas till etiska riktlinjer och eventuell sekretess.
I den så kallade Helsingforskonventionen fastställs de etiska principer som gäller för forskning som involverar människor som försökspersoner. Enligt denna ska integriteten hos varje försöksperson respekteras, och långtgående åtgärder ska vidtas för att säkerställa att försökspersonens uppgifter är konfidentiella. Innan ett medicinskt forskningsprojekt kan genomföras ska en forskningsetisk prövning säkerställa att de etiska principerna följs i projektets alla faser. I den proposition Etikprövning av forskning (prop. 2002/03:50), som regeringen överlämnade till riksdagen den 16 januari i år föreslås en rättslig reglering av den forskningsetiska prövningen. Utgångspunkterna för etikprövningen har till stor del hämtats från Europarådets konvention om mänskliga rättigheter.
Det är av stor vikt att såväl allmänhet som de personer som medverkar i medicinsk forskning känner förtroende för att forskningen utförs med största respekt för den enskilde individen och dennes integritet. Jag tror att den rättsliga reglering av etikprövning av forskning som regeringen nu har föreslagit kommer att bidra till att detta förtroende ökar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
