skydd av kriminella
Skriftlig fråga 2003/04:1254 av Granbom, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-05-26
- Inlämnad
- 2004-05-26
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-06-07
- Svar anmält
- 2004-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 maj
Fråga 2003/04:1254
av Karin Granbom (fp) till justitieminister Thomas Bodström om skydd av kriminellaDen organiserade brottsligheten blir ett allt större problem. Brottslingar sluter sig samman i kriminella gäng och organisationer för att bedriva grov brottslighet. För att bli medlem i dessa organisationer ställs det upp ett antal krav varav ett ofta är att inte vittna eller "tjalla". I flera fall är det omöjligt att levande lämna en kriminell organisation.
Att vittna mot en kriminell organisation kräver i dag i stort sett polisiärt skydd. Inte sällan behövs ny identitet. Det har visat sig att det finns stora bekymmer inom kriminalvården att skydda kriminella personer som på något vis satt sig upp mot de kriminella organisationernas regelsystem. Personer utanför murarna kan tränga sig in eller så får personer innanför murarna i uppgift att utkräva hämnd.
Det är statens uppgift att se till att säkerheten är hög i våra fängelser. Kriminella som vittnat mot organiserad brottslighet måste kunna garanteras trygghet under tiden för sin verkställighet. En åtgärd för att kringgå problematiken är att föra över personer för verkställighet till andra länder, nordiska eller EU-länder.
Vad avser justitieministern att göra för att bereda säker verkställighet för kriminella som vittnat mot organiserad brottslighet?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1254 besvarad av Thomas Bodström
den 7 juni
Svar på fråga 2003/04:1254 om skydd av kriminella
Justitieminister Thomas Bodström
Karin Granbom har frågat mig vad jag avser att göra för att bereda en säker verkställighet för kriminella som vittnat mot organiserad brottslighet.
Jag delar Karin Granboms uppfattning att intagna måste få en säker verkställighet. Intagna kan ha en hotbild hängande över sig av många olika skäl. Till exempel kan avhoppare från kriminella organisationer och vittnen ofta ha mycket allvarliga hot riktade mot sig. Kriminalvården tar uppgiften, att ge dessa personer en säker verkställighet, på största allvar.
Rutinerna för att undvika att hotade intagna utsätts för våld har utvecklats under senare år. Regeringen tog 2001 initiativ till en ny lagstiftning som ger kriminalvården möjlighet att föra ett säkerhetsregister. Kriminalvårdens säkerhetsregister gör att hotbilder mot enskilda intagna lättare kan följas och att de intagna kan placeras så att riskerna för hot och våld minskar. Vidare finns möjlighet för intagna att själva söka sig till särskilda avdelningar som finns just för dem som lever med en sådan hotbild att de inte kan vistas på normalavdelningar.
Därutöver finns det inom folkbokföringen möjligheter att i vissa fall skydda personuppgifter genom så kallad kvarskrivning eller spärrmarkering. En person som riskerar att bli utsatt för viss allvarlig brottslighet kan även få medgivande att använda sig av andra personuppgifter om sig själv än de verkliga, enligt lagen om fingerade personuppgifter.
I sammanhanget vill jag även nämna att Personsäkerhetsutredningen i januari 2004 överlämnade sitt betänkande. I betänkandet föreslås bland annat en lag om personsäkerhet och en lag om personsäkerhetsersättning. Förslagen syftar till en större nationell samordning och mer enhetliga ramar för skyddsarbetet med utsatta personer, däribland bland andra bevispersoner som målsäganden och vittnen, misstänkta och tilltalade. Betänkandet är ute på remiss till den 9 augusti 2004.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.