Skuldsättning av barn för vårdavgifter
Skriftlig fråga 2008/09:732 av Lundh, Fredrik (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-03-12
- Inlämnad
- 2009-03-12
- Besvarad
- 2009-03-18
- Svar anmält
- 2009-03-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 mars
Fråga
2008/09:732 Skuldsättning av barn för vårdavgifter
av Fredrik Lundh (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Barnombudsmannen och kronofogden kräver i en gemensam skrivelse till regeringen en lagändring så att barn inte kan skuldsättas för avgifter inom sjuk- och tandvården. Vårdnadshavaren ska vara den betalningsskyldige, inte barnet. En enkät till Sveriges landsting och regioner visar att 13 av dem skuldsätter barn. I dag har 12 000 barn skulder till landsting och regioner. Sex landsting och regioner kräver barnet på betalning efter att han eller hon har fyllt 18 år och sex sätter ärenden på långtidsbevakning.
Skuldsättning till följd av tandvård eller sjukvård faller under den vårdplikt som vårdnadshavare har enligt föräldrabalken, anser Barnombudsmannen och kronofogden. Det är därför som vårdnadshavare ska stå som mottagare av krav på avgifter från vården, inte barnen.
Barnen känner oftast inte till att de har en skuld förrän den dag de fyller 18 år och konsekvenserna för dem blir stora. De går in i vuxenlivet med en ekonomi som gör det svårt att teckna hyreskontrakt, teleabonnemang eller ansöka om lån, utan att själva vara orsaken till det.
Den nuvarande lagstiftningen behöver ändras så att det tydligt framgår att det är vårdnadshavaren som har ansvaret för avgifter för barns och ungdomars vård, även för avgifter för uteblivna besök. Det är dessutom viktigt att finna en lösning för de skulder som redan i dag har uppkommit eftersom lagstiftning inte verkar retroaktivt.
När avser socialministern att lägga fram ett förslag om en lagändring så att barn inte kan skuldsättas för avgifter inom sjuk- och tandvården?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:732 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2008/09:732 Skuldsättning av barn för vårdavgifter
Socialminister Göran Hägglund
Fredrik Lundh har frågat mig när jag avser att lägga fram ett förslag om en lagändring så att barn inte kan skuldsättas för avgifter inom sjuk- och tandvården.
Den rättsliga grunden för landstingens krav på vårdavgifter för barns besök inom hälso- och sjukvården finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Där stadgas det att vårdavgifter får tas ut av patienter enligt grunder som landstinget bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Flera landsting har beslutat att barn och ungdomar under 20 år inte ska behöva betala någon avgift i öppen hälso- och sjukvård. Några landsting tillämpar dock andra regler. Exempelvis tillämpar Gotland halv avgift för barn under 18 år. Uppsala tar också ut halv avgift men för barn under 20 år. Inom Region Skåne tillämpas patientavgifter från och med 12 års ålder med undantag av barn- och ungdomspsykiatrin och barnhabiliteringen som är avgiftsfria. Flera landsting tar även betalt för uteblivna besök. I Stockholm kostar exempelvis ett missat besök till husläkare 140 kronor och till en specialistläkare 260 kronor. Barn- och ungdomstandvård ska, enligt tandvårdslagen (1982:125), vara avgiftsfri men det kan även här uppkomma kostnader med anledning av att patienten uteblivit från avtalat tandvårdsbesök och då får avgift tas ut av patienten enligt grunder som landstinget bestämmer.
Barnombudsmannen har undersökt hur landstingen och regionerna hanterar minderårigas obetalda vårdavgifter samt avgifter för uteblivna vård- och tandvårdsbesök. Kartläggningen visar att landstingen och regionerna tolkar lagstiftningen olika. Flera väljer att se vårdnadshavaren som gäldenär och därmed skuldsätter de aldrig barn. 13 landsting eller regioner ser dock barnet som gäldenär.
Det är självklart viktigt att föräldrar tar ansvar för sina barns vård vilket också den stora majoriteten av Sveriges föräldrar gör. Vårdavgifterna i Sverige är låga och tack vare högkostnadsskyddet behöver ingen betala mer än 900 kronor per år. Tanken är att ingen ska behöva avstå från vård på grund av vårdens kostnader. Trots detta finns det föräldrar som av olika skäl väljer att inte betala kostnaden för sina barns vård.
Konsekvenserna av att barn skuldsätts kan bli stora. Det kan innebära att de senare i livet får problem med att få hyreskontrakt, lån på banken och vissa arbeten. Vilket gör att dessa barn får en sämre start i livet än andra när de träder in i vuxenlivet. Jag har mot bakgrund av detta initierat ett arbete inom departementet för att analysera konsekvenserna av nuvarande lagstiftning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.