Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

skuldavskrivning

Skriftlig fråga 2004/05:68 av Fridolin, Gustav (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-09-30
Inlämnad
2004-09-30
Besvarad
2004-10-06
Svar anmält
2004-10-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 september

Fråga 2004/05:68

 av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Carin Jämtin om skuldavskrivning

Storbritannien har, som första G7-land, meddelat att man tänker avskriva sin andel av de skulder som världens fattigaste länder har till Världsbanken. Reformen är stor för britterna och innebär att 100 miljoner pund måste öronmärkas fram till 2015 för skuldavskrivning.

Inte desto mindre är avskrivningen viktig. Många av världens fattigaste bor i länder som på grund av att man är fast i skuldfällan aldrig kommer att kunna resa sig ur sin fattigdom annat än genom en avskrivning. Genom skulderna förstärker den rika världen sin maktställning gentemot de fattiga länderna och har möjlighet att tvinga fram politiska förändringar till förmån för de egna företagen och den egna ekonomin.

I Sverige har diskussionen om skuldavskrivning flera gånger varit särskilt aktuellt och Sverige sägs arbeta aktivt på den globala arenan för en mer omfattande sådan än det så kallade HIPC-initiativet innebär. Mot bakgrund av detta och den brittiska regeringens löfte vill jag fråga statsrådet:

Avser statsrådet att verka för att Sverige följer Storbritannien och genomför en avskrivning av sin andel av de fattiga ländernas skulder?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:68 besvarad av Carin Jämtin

den 6 oktober

Svar på fråga 2004/05:68 om skuldavskrivning

Statsrådet Carin Jämtin

Gustav Fridolin har frågat mig om regeringen avser att följa Storbritanniens initiativ och avskriva Sveriges andel av de fattiga ländernas skulder till Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken.

Utgångspunkten för svensk skuldpolitik är och har varit att lämna stöd till fattiga och skuldtyngda länder som bedriver en sund ekonomisk politik med en tydlig inriktning på fattigdomsbekämpning. Det övergripande ansvaret för landets utveckling vilar därmed på landet självt.

Den svenska skuldpolitiken visavi de fattiga länderna syftar till att stödja länderna i deras eget arbete att nå en hanterlig skuldbörda och därigenom förbättra landets möjlighet att bekämpa fattigdom. En grundläggande förutsättning för detta är att orsaken till landets ursprungliga skuldsituation åtgärdas.

Sedan mitten av 1980-talet har Sverige hört till de mest aktiva förespråkarna för långtgående skuldavskrivningar. Redan 1978 skrev Sverige av samtliga bilaterala biståndslån till de fattigaste länderna (med Zambia som enda undantag. Deras biståndslån avskrevs 1986). Vi har även lämnat ett betydande ekonomiskt stöd till genomförandet av Världsbanken och IMF:s skuldavskrivningsinitiativ (HIPC-initiativet).

Gordon Brown lanserade den 26 september i år ett nytt brittiskt skuldlättnadsinitiativ för de fattigaste länderna. Britterna avser att avsätta upp till 150 miljoner US-dollar årligen för att avskriva fattiga så kallade IDA-länders skuldåterbetalningar till Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken fram till 2015. Ännu återstår dock flera tekniska detaljer att lösa i utformandet av initiativet. Storbritannien avser återkomma med kompletterande information när dessa frågor är lösta. Sverige har välkomnat det brittiska initiativet. På ett övergripande plan ligger initiativet i linje med den svenska hållningen: att återge fattiga länder som bedriver en sund ekonomisk politik en hållbar skuldsituation. Flera detaljer i initiativet behöver dock analyseras ytterligare.

Det brittiska förslaget bör ses i ljuset av de millennieutvecklingsmål som internationellt överenskommits. Det främsta målet bland dessa är att utrota fattigdom och hunger till 2015.

Den svenska bedömningen är att det fortsatt är viktigt att bevilja fattiga skuldtyngda länder som bedriver en sund ekonomisk politik skuldavskrivning. Det är däremot inte självklart att detta främst ska ske genom ytterligare skuldavskrivningar. Behovet av andra biståndsinsatser måste också analyseras. För att det ska vara möjligt att nå millennieutvecklingsmålen till 2015 krävs att världens rika länder lever upp till åtaganden att höja sitt bistånd. Lika viktigt är att förutsättningar ges för att de fattiga länderna ska kunna ta sitt ansvar vad gäller att driva en uthållig tillväxtorienterad och fattigdomsbekämpande politik. En förutsättning för detta är att världens länder bedriver en samstämmig internationell global politik som inte motverkar de fattiga ländernas ansträngningar. Ett exempel på bristande samstämmighet är handelshinder och jordbrukssubventioner som finns inom EU vilka underminerar de fattiga ländernas möjlighet att exportera på lika villkor.

Regeringen har bland annat mot denna bakgrund beslutat att höja biståndet till 1 % av BNI till 2006. Riksdagen har för att stärka effektiviteten i det svenska biståndet lagt fast en ny sammanhållen politik för rättvis och hållbar global utveckling

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.