Skrotningspremie som miljöinstrument
Skriftlig fråga 2008/09:723 av Hagberg, Christin (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-03-11
- Inlämnad
- 2009-03-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-03-23
- Svar anmält
- 2009-03-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:723 Skrotningspremie som miljöinstrument
av Christin Hagberg (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Det finns all anledning att införa skrotningspremier som både ett miljöinstrument och en ekonomisk stimulansåtgärd. En återinförd skrotningspremie för bilar skulle dels innebära att skrotbilar inte hamnar som miljöproblem i naturen, dels stimulera till nybilsinköp. Sveriges personbilsflotta behöver förnyas och inriktningen borde också vara att den förnyades med miljöbilar producerade i Sverige. Även i fråga om utombordsmotorer kunde en skrotningspremie fylla dubbla syften. Genom ett skrotningsstöd för gamla, miljöovänliga tvåtaktsmotorer kunde dessa snabbare bytas ut mot mer miljövänliga fyrtaktsmotor. Det skulle ligga i linje med en modern havspolitik där utsläpp och föroreningar från båtar och fartyg minimeras. I fråga om andra motorer och motordrivna fordon finns kanske också saker att göras.
På vilka omständigheter och fakta har statsrådet baserat sitt ställningstagande om att inte använda skrotningspremier som ett miljöpolitiskt verktyg?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:723 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2008/09:723 Skrotningspremie som miljöinstrument
Miljöminister Andreas Carlgren
Christin Hagberg har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag har baserat mitt ställningstagande om att inte använda skrotningspremier som ett miljöpolitiskt verktyg.
Bilskrotningspremien infördes 1975 för att komma till rätta med nedskräpningen av bilar i naturen. I samband med att den nya bilskrotningsförordningen och en ny förordning om utökat producentansvar för bilar infördes år 2007, togs bilskrotningspremien bort. I och med det utökade producentansvaret fick bilproducenterna hela ansvaret för insamlingen och omhändertagandet av uttjänta bilar. Övergången till ett tydligare producentansvar ligger i linje med den strategi som förs inom andra avfallsområden. I och med att producentansvaret infördes fanns det inte längre något behov av bilskrotningspremie. Det finns dock inget som hindrar producenterna att inom ramen för producentansvaret införa en premie i samband med skrotning ifall branschen finner att det är en lämplig åtgärd för att öka nybilsförsäljningen.
Regeringen anser att en viktig utgångspunkt för ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken är att kostnadseffektiviteten ska vara god. Sambandet mellan ökad utskrotning och nybilsinköp är dock inte helt tydlig. Utifrån erfarenheterna av tidigare skrotningspremie ersätts utskrotade bilar ofta med en några år yngre bil som även den har ganska höga utsläpp per körd kilometer. En orsak är att de utskrotade bilarna ofta ägs av hushåll med relativt begränsad ekonomi.
Det är också osäkert om skrotningspremier leder till samhällsekonomiska nettovinster. Även ur miljösynpunkt visar studier med ett livscykelperspektiv på att en föryngrad bilpark trots vissa utsläppsvinster skulle minska eller till och med vändas till förluster på grund av ökad trafik och ökade utsläpp från nybilsproduktion och skrotning. En utskrotning av äldre bilar skulle dock kunna medföra positiva aspekter ur trafiksäkerhetssynpunkt.
När det gäller åtgärder för att minska utsläppen från trafiken har regeringen i den nyligen beslutade propositionen om en sammanhållen klimat- och energipolitik bland annat föreslagit att energiskatten på diesel ska höjas i två steg, samtidigt som fordonsskatten för dieselbilar sänks och fordonsskatten för såväl bensin- som dieselbilar ges en ökad koldioxidrelatering. För att stimulera nybilsförsäljningen undantas nya miljöbilar från fordonsskatt under fem år.
Äldre utombordsmotorer har som frågeställaren antyder mycket höga utsläpp när de används. Eftersom dessa motorer inte är registrerade eller skattade går det inte att skilja ut vilka som har varit i bruk nyligen eller vilka som har varit avställda. Effektiviteten hos en skrotningspremie för sådana riskerar bli låg eftersom en stor del av de skrotade motorerna har varit avställda.
Regeringen följer utvecklingen och uppdaterar ständigt sin bedömning av olika miljöpolitiska styrmedel, däribland skrotningspremien.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.