Skrotade fritidsbåtar

Skriftlig fråga 2015/16:1297 av Jan-Olof Larsson (S)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

I min hemkommun Sotenäs likväl som i många andra kustkommuner påträffas övergivna fritidsbåtar. De ligger angjorda i eller utanför kommunala hamnar, vid båtklubbar eller någonstans i skärgården. De är oftast inte anmälda som stulna, och ägare kan i många fall inte spåras.

Dessa båtar kan i princip inte flyttas utan att det riskerar att betraktas som egenmäktigt förfarande. Den som gör det och åstadkommer skador kan bli ersättningsskyldig. En möjlighet i dessa fall är att begära biträde hos kronofogden för bortforsling, vilket förutsätter en polisanmälan. Begäran måste innehålla namn, adress och helst personnummer på den som äger den båt som begärs flyttad för att kronofogden ska kunna debitera kostnaden rätt. Annars sker ingen bortforsling.

Här döljer sig enligt min mening ett moment 22. Skrotbåtar kan ligga i åratal i skärgården utan att det lagligen går att ingripa. Det händer även att värdefulla båtar, utan spårbar ägare, ockuperar platser i båtklubbar eller annorstädes utan att vare sig polis, kronofogde eller hamnkaptener egentligen får flytta dem. Många aktörer, såsom till exempel polisen, Kustbevakningen, kronofogden, länsstyrelserna och Sjöfartsverket, kan helt eller delvis bli inblandade i frågan men under oklara ansvarsförhållanden.

De allra flesta av dessa båtar går det inte att spåra någon ägare till eftersom de aldrig varit i något register. Kostnaden hamnar då hos kommunens skattebetalare. I de fall där det inte går att fastställa vem som är ägare bör det skapas legala möjligheter att ingripa genom att en samlad lagstiftning som reglerar fall som dessa åstadkoms.

Min fråga till miljöministern är:

Hur ser ministern på möjligheten att korrigera lagstiftning och regelverk för att underlätta för kommunerna att lösa detta problem?