Skolsystemets förutsättningar att möta flyktingkrisen
Skriftlig fråga 2015/16:1148 av Erik Ottoson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-26
- Överlämnad
- 2016-04-27
- Anmäld
- 2016-04-28
- Svarsdatum
- 2016-05-04
- Besvarad
- 2016-05-04
- Sista svarsdatum
- 2016-05-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Det har till Sverige kommit ett stort antal människor flyende från oroliga delar av världen, varav många är barn som har behov av och rätt till en utbildning. Det svenska utbildningssystemet har därför till uppgift att ta ett stort ansvar för dem som kommer till Sverige, samtidigt som kvaliteten i utbildningen inte får påverkas negativt. De stora flyktingströmmarna ställer självklart stora krav på att skolväsendet fungerar bra och på att politiken tar sitt ansvar.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin vad han anser att skolan behöver göra för att möta det stora antalet nya elever från andra länder, och vilka åtgärder han tänker vidta för att ge skolan rätt förutsättningar för detta?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1148 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/02099/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1148 av Erik Ottosson (M) Skolsystemets förutsättningar att möta flyktingkrisen
Erik Ottosson har frågat mig vad jag anser att skolan behöver göra för att möta det stora antalet nya elever från andra länder, och vilka åtgärder som jag tänker vidta för att ge skolan rätt förutsättningar för detta.
Sveriges kommuner har och tar ansvar för att ge de barn som kommit till vårt land en likvärdig utbildning av god kvalitet. Men staten stöttar också för att lärare, rektorer och kommuner ska kunna klara sitt uppdrag. Staten gör därför nu insatser på tre områden.
1. För det första tillförs mer resurser både i form av pengar men också genom att öka tillgången och tillgängligheten till lärare, som är en nyckelresurs i mottagandet. I detta ingår bland annat följande:
Regeringen har aviserat att vi i höst kommer att lägga förslag om att investera 10 miljarder kronor per år för ökad kvalitet och fler anställda i välfärden. Det ger kommuner och landsting långsiktiga planeringsförutsättningar så att de kan fastanställa personal och utveckla välfärden för framtiden.
Regeringen investerar för fler anställda i förskoleklass och lågstadiet. Satsningen omfattar ca 2 miljarder kronor årligen. Därutöver tillkommer nu en särskild satsning under åren 2016-2018 som riktar sig till huvudmän för sådana skolor där ett stort antal nyanlända elever har tagits emot eller där det behövs särskilda insatser för att höja såväl utbildningens kvalitet som elevernas resultat. Denna del av statsbidraget uppgår till ca 330 miljoner kronor per år 2016-2018.
Kommunernas ekonomiska förutsättningar för att klara asylsökande barns skolgång har förbättrats eftersom skolschablonen för asylsökande barn har höjts med 50 procent.
De kommuner som under förra året tog emot en stor andel asylsökande barn och ungdomar, jämfört med befolkningsstorleken, har tilldelats 200 miljoner kronor. I vårändringsbudgeten 2016 föreslår regeringen att 100 miljoner kronor tillförs de kommuner som tagit emot många asylsökande och där det, utifrån storleken på befolkningsökningen de senaste åren, kan finnas brist på skollokaler.
Regeringen har i en proposition till riksdagen föreslagit utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet genom ökade möjligheter till fjärrundervisning och entreprenad.
Arbetsförmedlingen har tillsammans med arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter tagit fram ett snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare. Snabbspåret innebär att personen tidigt kan komma ut på en skola och förskola via praktik och anställning.
2. För det andra genomförs eller planeras åtgärder för att fler kommuner och fler skolor ska vara med och dela på ansvaret. Det handlar bland annat om att:
Alla kommuner är nu skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Detta för att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet.
Utredningen om utbildning för nyanlända har i sitt betänkande Plats för nyanlända i fler skolor (SOU 2016:9) lämnat förslag till hur enskilda huvudmän för skolor där det finns kö ska kunna ta emot nyanlända elever samt hur kommuner i ökad utsträckning ska kunna placera elever i andra skolor än som de som ligger nära hemmet. Förslagen bereds inom Regeringskansliet och diskuteras inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelsen med de borgerliga partierna.
3. För det tredje görs insatser inom kompetensutveckling och systematisk spridning av goda exempel mellan skolor och kommuner. Exempel på detta är:
Varje nyanländ elevs kunskaper ska fr.o.m. 1 januari 2016 kartläggas och utgöra underlag för dels beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp som eleven ska placeras i, dels hur den kommande undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Regeringen har gett ett uppdrag till Statens skolverk att stödja huvudmännen med den obligatoriska kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper.
Skolverket kommer att genomföra riktade insatser som vänder sig till de huvudmän som bedöms vara i störst behov av stöd i arbetet med mottagande av nyanlända elever. Insatserna omfattar nuläges- och behovsanalys, åtgärdsplan och stöd från Skolverket. De riktade insatserna handlar om att ge organisationsstöd utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Stödet kan handla om hur huvudmannen kan anpassa sin organisation men även om insatser riktade till lärare och annan pedagogisk personal för att utveckla undervisningens kvalitet.
Skolverket har också fått i uppdrag att genom generella insatser bidra till att minska skillnader i kunskapsresultat mellan nyanlända elever, elever med annat modersmål än svenska och andra elevgrupper. Det gäller exempelvis kompetensutvecklingsinsatser för att stärka skolverksamheternas utvecklingsarbete på såväl kort som lång sikt och som behöver utformas och genomföras på olika sätt utifrån målgruppens behov.
Stockholm den 4 maj 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.