Skolsituationen i Malmö
Skriftlig fråga 2005/06:80 av Billström, Tobias (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-06
- Anmäld
- 2005-10-10
- Besvarad
- 2005-10-12
- Svar anmält
- 2005-10-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 oktober
Fråga 2005/06:80 av Tobias Billström (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Skolsituationen i Malmö
”Malmöelever sämst igen”. Så börjar en artikel i Sydsvenska Dagbladet om Malmöelevernas gymnasiebehörighet. Drygt 23 % saknar godkänt i de nödvändiga ämnena matematik, svenska och engelska.
De dåliga resultaten är inte jämnt spridda över Malmös stadsdelar. Det är de områden med hög andel utrikes födda i föräldragenerationen som står ut, Rosengård, Fosie, Hyllie och Södra Innerstaden. Elever i dessa områden har inte likvärdiga förutsättningar som andra Malmöelever, än mindre som elever i andra delar av landet.
Det handlar inte bara om en resursfråga, utan om närhet till vuxna med kunskaper i svenska språket, vuxna med arbete och förmåga att bistå sina barn med läxläsning och uppmuntran inför vidare studier.
Det säger sig självt att chanserna att få snabbt tillträde till svenska språket och en korrekt känsla för språkmelodi och ords betydelse är långt bättre för den som hamnar i en skola med en majoritet som talar svenska som modersmål och har grammatik och språkbruk med sig hemifrån än den som tvingas gå i en skola där det talas 27 språk och färre än 4 % av eleverna har svenska som modersmål.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att Malmöeleverna får en likvärdig skola oavsett i vilken stadsdel deras föräldrar bosatt sig?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:80 besvarad av Ibrahim Baylan
Svar på fråga 2005/06:80 om skolsituationen i Malmö
Statsrådet Ibrahim Baylan
Tobias Billström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Malmöeleverna får en likvärdig skola oavsett i vilken stadsdel deras föräldrar bosatt sig.
Flickor och pojkar med utländsk bakgrund har som grupp sämre resultat i skolan än flickor och pojkar med svensk bakgrund. Detta gäller både i grundskolan och i gymnasieskolan. Jag ser allvarligt på detta, även om det är viktigt att konstatera att det inom gruppen finns stora variationer. Många elever med utländsk bakgrund klarar sig minst lika bra i skolan som de som har svensk bakgrund. Det gäller särskilt för flickorna.
Vidare är det viktigt att se att det även finns stora skillnader mellan skolor i storstädernas förorter. Söderkullaskolan är en kommunal grundskola som ligger i området Fosie i Malmö, ett av de områden som pekats ut som ett ”problemområde”. Här är 94 % av eleverna behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan vilket är högre än flera skolor i mer ekonomiskt välbeställda områden.
Regeringen har de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att förbättra skolsituationen för elever med utländsk bakgrund. I maj 2003 beslutade regeringen att ge Myndigheten för skolutveckling som sitt största och viktigaste uppdrag att arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation i segregerade områden. I november 2004 lämnade myndigheten sin andra delrapport av uppdraget (U2004/4668/S). Myndigheten framhåller i rapporten att det fortsatta arbetet bland annat bör inriktas på att utveckla svenskundervisningen för elever med annat modersmål än svenska samt utbildningssituationen för elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 december 2005.
Regeringen gav i mars 2005 Myndigheten för skolutveckling ett fortsatt uppdrag om förstärkta satsningar på skolor i segregerade områden. I detta uppdrag nämns särskilt det arbete på området som bedrivs i Malmö. I uppdraget står det, jag citerar:
”Myndigheten skall särskilt uppmärksamma de erfarenheter Malmö kommun har av riktade utvecklingsinsatser i mångkulturella skolor. Myndigheten skall lämna förslag på hur ett särskilt stöd bör utformas för att erfarenheter från Malmö kommun skall kunna spridas nationellt”. Detta uppdrag ska redovisas senast den 30 november 2005.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2005 en förstärkt satsning på skolor i segregerade områden. Under 2006 avsätts 70 miljoner kronor för detta ändamål. Budgetåret 2007 avsätts 155 miljoner kronor för ytterligare insatser.
I kommunerna finns en medvetenhet om att skolresultaten i ett område har samband med bland annat befolkningens socioekonomiska situation och de vuxnas anknytning till arbetsmarknaden. Därför fördelar också de flesta kommuner sina resurser inom skolväsendet med denna utgångspunkt. Frågan om hur en enskild kommun väljer att internt prioritera sina resurser för att uppnå de nationellt ställda målen är dock inget som jag som statsråd får uttala mig om.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.