skolpolitiken
Skriftlig fråga 2000/01:558 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-01-23
- Anmäld
- 2001-01-31
- Besvarad
- 2001-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:558
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om skolpolitikenDet är ett misslyckande för hela skolpolitiken när andelen elever som går ur grundskolan utan fullständiga betyg ökar. I våras var det närmare en fjärdedel av barnen som saknade fullständigt betyg. 65 000 elever har på bara ett par år underkänts i ett eller flera ämnen och 30 000 saknar behörighet till gymnasieskolan.
God utbildning är avgörande för individens välfärd. Ingenting kan kompensera ett barn eller en tonåring för förlorade år och bristande utbildning. Den som inte lär sig läsa och skriva, eller bygger en plattform av baskunskaper har svårt att gå vidare i livet. Sambandet mellan låg utbildning och hög risk för arbetslöshet är tydligt. God utbildning är numera både den bästa och kanske också den enda fungerande välfärdspolitiken för ett samhälle.
Tillgång till god utbildning borde vara en grundläggande rättighet för alla svenska barn och ungdomar. Alla ska erbjudas möjligheten till en individuellt anpassad utbildning, rik på stöd när man behöver extra hjälp, rik på utvecklingsmöjligheter för dem som vill gå snabbare fram, solid i de vardagliga värderingarna och tydlig om det sociala klimatet på skolan.
Min fråga till skolministern är:
Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att åtgärda bristerna i dagens skolpolitik, vars utfall är att var fjärde elev saknar fullständiga betyg och att 65 000 barn underkänts de senaste åren?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:558 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 2000/01:558 om skolpolitiken
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta med anledning av att antalet elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg ökar.
Jag har åtskilliga gånger deklarerat för riksdagen att regeringen tar mycket allvarligt på denna fråga och att ökad måluppfyllelse är inriktningen för regeringens samlade skolpolitik.
Det är inte acceptabelt att det finns ungdomar som lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper, även om det i Sverige sannolikt finns en bättre beredskap att ta emot dem än i många jämförbara länder. Jag syftar då t.ex. på möjligheten att få läsa in ämnen, där eleven inte fått godkänt, inom ramen för det individuella programmet i gymnasieskolan.
Regeringen har vidtagit och kommer att vidta en rad åtgärder för att stödja kommuner och skolor i deras ansträngningar att förbättra situationen. Åtgärderna innebär dels ökade resurser i form av sammanlagt ytterligare 17,5 miljarder kronor till kommunerna för personalförstärkningar under de närmaste åren och dels det nya uppdrag, som Statens skolverk fått att definiera vilka kommuner som har störst behov av stöd och utveckling och sedan rikta Skolverkets insatser till dessa kommuner.
Både personalförstärkningen och Skolverkets nya uppdrag är av långsiktig natur och det kommer att dröja innan vi ser konkreta avtryck i statistiken. Jag är dock övertygad om att en förstärkning av kommunernas ekonomi och större personaltäthet i grundskolan tillsammans med andra mer punktvisa åtgärder i form av bättre verktyg för uppföljning och utvärdering, kompetensutveckling m.m. är viktiga förutsättningar för en förbättring av resultaten. Skolverket kommer i mars att redovisa resultaten av sin undersökning av vad som "döljer sig bakom siffrorna", dvs. vilka faktorer som bidrar till att vissa elever inte når målen i grundskolan och gymnasieskolan. Här kommer kommunerna att få viktig vägledning i sitt analysarbete.
Jag skulle vidare vilja nyansera diskussionen genom att peka på några kritiska punkter i själva statistikunderlaget och i den analys som hittills gjorts bl.a. i massmedierna.
Sedan 1998 har vi kunnat avläsa grundskolans resultat och kvalitet på ett mycket tydligare sätt än tidigare genom en betygsstatistik som bl.a. visar att vissa elever inte får betyg i vissa ämnen i grundskolan. I den allmänna debatten görs ingen skillnad mellan ämnen, vilka ämnen, hur många ämnen etc. Det är fortfarande bara ca 1 % av eleverna som saknar betyg i alla ämnen, dvs. där skolan fullständigt misslyckats med sin uppgift. Vi kan också konstatera att nästan 90 % av eleverna även detta läsår nått godkänt i de tre ämnen som krävs för att tas emot i gymnasieskolans nationella program.
En mycket viktig iakttagelse är att andelen elever, som har fått det högsta betygssteget Mycket väl godkänd, har ökat lika mycket som andelen som inte nått godkänt. Detta tyder på att lärarna, allteftersom de känner sig mer säkra i det nya betygssystemet, tycker att det är lättare att använda det högsta betygssteget liksom att välja att inte sätta betyg alls.
Den allvarligaste invändningen mot de genomsnittssiffror, som Skolverket har publicerat, är ändå att de säger väldigt lite om den verkliga situationen i en enskild kommun. Andelen elever som inte når alla mål varierar från 3 till 42 % och andelen som nått godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik varierar från 79 till 99 %. Detta är positivt för de kommuner som uppvisar goda resultat, men mycket bekymmersamt för de kommuner, som visar motsatt utveckling.
Kommunerna har det yttersta ansvaret för att analysera situationen och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Min övertygelse är att förutsättningarna för detta kommer att förbättras genom de åtgärder regeringen vidtagit.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.