skolornas roll i kampen mot narkotikan
Skriftlig fråga 2003/04:531 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-12-30
- Besvarad
- 2004-01-13
- Anmäld
- 2004-01-20
- Svar anmält
- 2004-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 december
Fråga 2003/04:531
av Tobias Krantz (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om skolornas roll i kampen mot narkotikanTillgången på narkotika är god i stora delar av landet. "Knarket väller in i länet", valde Sveriges Radio Jönköping att karaktärisera situationen den 23 december. Just nu sitter 13 personer häktade för grova narkotikabrott i Jönköpings län. Den stora tillgången leder till sjunkande priser; narkotikan finns i alla samhällsskikt, inte bara i traditionella missbrukarkretsar.
Insatser för att begränsa tillgången är naturligtvis viktiga för att bekämpa narkotikan. För det krävs bland annat fler poliser och ett rättsväsende som förmår agera snabbt och kraftfullt. Men det krävs också åtgärder för att strypa efterfrågan. I det arbetet intar upplysning i landets skolor en nyckelroll.
En hel del tyder nämligen på att det har skett, och fortsätter att ske, betydande förändringar i attityderna till narkotika bland ungdomar. Narkotika ses i allt högre grad som ett acceptabelt alternativ till alkohol. Det är ett tecken på att bland annat upplysningen om narkotika i landets skolor inte har lyckats. Narkotikainformationen måste förändras och moderniseras så att bättre resultat nås.
Med anledning av vad som ovan anförts vill jag fråga utbildningsministern vilka åtgärder han avser att vidta i syfte att effektivisera narkotikaupplysningen i landets skolor.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:531 besvarad av Thomas Östros
den 13 januari
Svar på fråga 2003/04:531 om skolornas roll i kampen mot narkotika
Utbildningsminister Thomas Östros
Tobias Krantz har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att effektivisera narkotikaupplysningen i landets skolor.
Jag instämmer i att arbetet mot alla slags droger bland unga är en mycket viktig fråga även för skolan. I grundskolans och gymnasieskolans läroplaner (Lpo 94, Lpf 94) fastställs att rektor har ansvaret för att riskerna med tobak, alkohol och andra droger integreras i undervisningen i olika ämnen. För grundskolan finns till exempel mål i kursplanen för idrott och hälsa att undervisningen ska sträva efter att eleven utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa. I ämnet biologi ska eleven få inblick i beroendeframkallande medels inverkan på hälsan.
Ett framgångsrikt arbete för att motverka att eleverna prövar droger är en del av skolans hälsoarbete. De som prövar narkotika uppger i högre grad än andra att de trivs sämre i skolan. Det är därför viktigt hur skolan hanterar skolklimatet samt hälsoarbetet som ett övergripande kunskapsområde där de olika hälsoområdena binds samman. Forskning har visat att de framgångsfaktorer som utmärker skolor där många elever uppnår kunskapsmålen är desamma som de faktorer som bidrar till lägre grad av alkohol- och droganvändning. Exempel på sådana faktorer är
- en stark och engagerad skolledning som förmår samla alla kring en gemensam idé,
- tydliga normer och regler som är väl kända bland elever och föräldrar,
- höga, tydliga och positiva förväntningar på alla elever,
- reellt elev- och föräldrainflytande samt
- uppföljning och analys av resultat.
Ett verkningsfullt arbete för att förebygga att unga människor fastnar i drogmissbruk och annat riskbeteende kan ske genom skolans hälsoundervisning. Den har utvecklats från ett riskperspektiv till ett mer främjande synsätt (friskperspektiv) och till att bygga stödjande miljöer för hälsa. Den undervisning som tidigare dominerat har inte gett önskat resultat i beteendeförändringar. En god undervisning baseras på en personlig relation mellan lärare och elev, respekt och ömsesidigt förtroende. Vi vet att ungdomar har behov av samtal och dialog och att de reagerar mot det som de upplever som uppifrån kommande information.
Regeringen har i en handlingsplan mot narkotika redovisat synen på den samlade narkotikapolitiken. Målet är ett narkotikafritt samhälle och tyngdpunkten i handlingsplanen ligger vid det förebyggande arbetet för att begränsa efterfrågan av narkotika. Mobilisering mot narkotika arbetar under 2002@2005 med att initiera och samordna insatserna på nationell nivå. Huvudbudskapen är att
- tillgången till narkotika ska strypas,
- färre ungdomar ska pröva och experimentera med droger och att
- fler personer med missbruksproblem ska få hjälp att sluta missbruka.
Mobilisering mot narkotika arbetar på olika nivåer och har bland annat utbildning för kommunala samordnare och har även startat ett nationellt ungdomsnätverk för ungdomsgrupper eller verksamheter som vill arbeta drogförebyggande.
Myndigheten för skolutveckling redovisade nyligen tillsammans med Folkhälsoinstitutet ett regeringsuppdrag i rapporten Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande skolutveckling och förebygger alkoholskador och narkotikamissbruk. Rapportens slutsatser är att skolan genom att skapa en god miljö för lärande och utveckling kan skydda ungdomar från att utveckla ett missbruk. För barn i riskmiljöer är skolans struktur och ordning en skyddsfaktor. Utöver betydelsen av ett gott skolklimat visar rapporten att man kan utskilja några huvudområden för att inom skolan främja hälsa och förebygga alkohol- och narkotikamissbruk
1. Samarbete och dialog med föräldrar
2. Pedagogiskt arbete och utveckling av goda lärmiljöer
- Samarbete mellan skola och fritidsverksamhet
4. Utveckling av elevhälsans insatser
Myndigheten för skolutveckling arbetar med dessa frågor inom ramen för hälsoarbetet i skolan. Bland annat genomförs ett utvecklingsarbete med en resursperson i Västerbotten för att aktivera och stödja skolor och kommuner samt bygga nätverk mellan regionala drogsamordnare, landstinget, rektors- och lärarutbildning med flera. Arbetet har blivit uppskattat och även fått visst stöd från Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika.
Skolan har ett viktigt ansvar för att förebygga och motverka drogmissbruk och andra riskbeteenden. Det är emellertid viktigt att påpeka att den ökande trenden när det gäller andelen elever i årskurs 9 som uppgett att de använt narkotika under 1990-talet har brutits under de senaste åren. Det är min förhoppning att den utveckling av skolans hälsoundervisning som nu pågår ska leda till en ökad medvetenhet om risker och att allt färre ungdomar vill pröva droger.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
