skolornas arbete mot mobbning
Skriftlig fråga 1999/2000:350 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-09
- Anmäld
- 1999-12-14
- Besvarad
- 1999-12-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:350
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om skolornas arbete mot mobbningVåra skolor måste bli bättre på att upptäcka och förebygga mobbning. Alltför många skolor gör bara "brandkårsutryckningar" när problemet väl är ett faktum, konstaterar Skolverket i en rapport som presenterades den 8 december. Skolverkets inspektörer har besökt 83 skolor i Blekinge, Jämtlands, Kalmar och Västra Götalands län. Uppdraget var att granska skolornas arbete mot mobbning och annan kränkande behandling. Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan skolorna. Några får bra betyg av Skolverket, andra gör ingenting. Sammanställningen visar vidare att elevernas bild av skolklimatet är betydligt dystrare än de vuxnas. Personalen tycks i många fall vara dålig på att upptäcka vad som försiggår på skolan.
Visserligen har de flesta skolor ett handlingsprogram mot mobbning. Men i stället för att arbeta förebyggande blir det ofta akututryckningar. Och på alltför många skolor ses inte konfliktlösning som en uppgift för alla, skriver Skolverket. Det räcker uppenbarligen inte med att skolorna till namnet uppfyller kraven på planer. Innehållet och kvaliteten i arbetet måste förbättras.
Vika åtgärder tänker skolministern vidta för att minska mobbningen på våra skolor?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:350 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:350 om skolornas arbete mot mobbning
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att minska mobbningen på våra skolor.
Utbildningsinspektörernas rapport som Sten Tolgfors refererar till är ett resultat av ett regeringsuppdrag. Bakgrunden till att Statens skolverk fick uppdraget var att regeringen ville lyfta upp frågan om mobbning och annan kränkande behandling till nationell belysning och granskning. Det generella syftet med kvalitetsgranskningen är att dels kontrollera och redovisa skolans resultat och måluppfyllelse, dels ge stöd till utvecklingen lokalt. Den samlade bilden grundar sig på rapporter från de enskilda skolorna. Rapporterna avses också ge underlag för en återkoppling till kommunerna och skolorna för fortsatt utveckling.
För att betona vikten av att alla i skolan har skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling skärptes också skrivningen i skollagens s.k. portalparagraf den 1 januari 1998.
Även i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har avsnittet om normer och värden lyfts fram. Dessutom har rektors ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling förtydligats. Dessa förändringar kommer under våren att ske även i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
I regleringsbrevet för budgetåret 1999 avseende anslag till barnomsorg, skola och vuxenutbildning beslutade regeringen dessutom att från Statens skolverk begära en fördjupad studie avseende läroplanens värdegrund.
Värdegrundsfrågorna är med andra ord för mig ett mycket högt prioriterat område. Under året har därför särskilda åtgärder vidtagits för att stödja arbetet med läroplanens värdegrund i skolan. Det s.k. Värdegrundsprojektet ska bl.a. stödja de forum för demokrati och elevinflytande som finns i skolan. Projektet har redan tagit fram och kommer att ta fram ytterligare material som är pedagogiskt anpassade efter barns och ungas mognad och med de frågor som känns viktiga för dem att diskutera. Syftet är att stimulera en dialog mellan barn och mellan barn och vuxna om dessa frågor. Insatser riktar sig också till vuxna med olika kompetenser och ansvar som alla spelar en viktig roll i arbetet med värdegrunden i skola och samhälle. Hit hör bl.a. lärare, rektorer, kommunpolitiker och elevvårdande personal såsom skolsköterskor och skolkuratorer. Konferenser som riktar sig till dessa grupper har därför genomförts under året. Projektet kommer under våren 2000 att lägga fram en slutrapport med analys och åtgärdsförslag.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.