skolor som saknar anti-mobbningsplaner
Skriftlig fråga 2000/01:314 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-28
- Anmäld
- 2000-12-05
- Besvarad
- 2000-12-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:314
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om skolor som saknar anti-mobbningsplaner"Elevernas väl och ve tenderar @ @ @ att lämnas åt godtycke i stället för att bli resultatet av ett systematiskt arbete för att nå mål", skriver skolverket med anledning av skolans brister i arbetet mot mobbning. Fundera på den meningen!
De skolor som saknar de obligatoriska arbetsplanerna mot våld och mobbning måste omedelbart ta fram sådana. Under flera år har det varit 10@20 % av landets skolor som saknat arbetsplaner, trots ålägganden i läroplanen.
Många av de existerande arbetsplanerna är någon sida lång och ger ingen som helst vägledning för skolans arbete. Kvaliteten i planerna måste stärkas. De ska beskriva både hur man förebygger, upptäcker och löser enskilda fall, samt hur man utvärderar sitt arbete. Planerna måste löpande uppdateras och förankras bland lärare, elever och föräldrar. I dag hör det till undantagen att så sker. Att planerna ofta är innehållslösa gör att ord och handling inte stämmer överens i skolan.
58 % av befolkningen vill ge staten rätt att vidta åtgärder mot kommuner som inte uppfyller kraven i läroplanen och skollagen.
Är skolministern beredd att ge Skolverket möjlighet att vitesbelägga de skolor som missköter arbetet mot mobbning?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:314 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 2000/01:314 om skolor som saknar antimobbningsplaner
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat mig om jag är beredd att ge Skolverket möjlighet att vitesbelägga de skolor som missköter arbetet mot mobbning.
Vi är helt överens om att skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling är ett viktigt verktyg i skolornas arbete mot mobbning. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) finns angivet att rektor har ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda.
I din fråga skriver du att 10@20 % av skolorna saknar arbetsplaner. Skolans handlingsprogram kan ingå i arbetsplanen men finns ibland som ett fristående dokument. Vid Statens skolverks kvalitetsgranskning 1999 fann de att en majoritet av de 83 granskade skolorna hade upprättat ett handlingsprogram mot mobbning. Alla skolor hade också visat en medvetenhet om mobbningsproblematiken. Skolverkets bedömning var att kunskaperna hade förbättrats jämfört med 1995.
I Skolverkets tillsyn under 1999 granskades bl.a. nio kommuners grundskolor med en särskild fördjupning mot mobbning och annan kränkande behandling. I de granskade kommunerna hade samtliga skolor utom en, handlingsprogram mot kränkande behandling. På några skolor saknades det dock i handlingsprogrammet hur man ska förebygga kränkande behandling samt även hur man ska motverka rasistiska beteenden. Flera program behandlade endast mobbning mellan elever och inte relationen lärare@elev. Vidare fanns det några kommuner där elever eller föräldrar inte varit delaktiga vid framtagandet av handlingsprogrammen.
I samtliga fall där Skolverket uttalat kritik görs en uppföljning av huvudmannens insatser. Från kommunalt håll uppfattar man granskningen som en värdefull kontroll och ett stöd i sin skolverksamhet. Ett skäl till att eftersträva att Skolverket skulle ges möjlighet att vitesbelägga skolor eller kommuner skulle vara, om de inte efterlevde Skolverkets kritik. I den uppföljning som följer efter varje beslut som innebär kritik, har det visat sig att huvudmännen har rättat sig efter Skolverkets uppfattningar. Det är däremot önskvärt att Skolverket ökar sin tillsynsverksamhet.
I direktiven till Kommittén för översyn av skollagen m.m. (dir. 1999:15) finns redan ett uppdrag att utreda om statens sanktionsmöjligheter behöver stärkas. Jag avvaktar kommitténs förslag som kommer i september 2001 och är inte beredd att vidta några ytterligare åtgärder för närvarande.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.