skolor på entreprenad
Skriftlig fråga 2004/05:36 av Danielsson, Peter (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-09-22
- Anmäld
- 2004-09-23
- Besvarad
- 2004-09-29
- Svar anmält
- 2004-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:36
av Peter Danielsson (m) till utbildningsminister Thomas Östros om skolor på entreprenadFör att det svenska utbildningsväsendet ska klara den internationella konkurrensen i framtiden krävs att den svenska skolan hela tiden ligger i framkant. Det är nödvändigt att söka och prova nya lösningar avseende såväl pedagogik och skolutveckling som driftsformer.
Därför bör det exempelvis bli möjligt att lägga ut hela grund- och gymnasieskolor på entreprenad. Först när en kommunal 1@9 grundskola, med alla dess problem och möjligheter, kan drivas i alternativ regi blir det möjligt att på allvar jämföra friare driftsformer med de kommunala skolorna. Då ökar förändringstrycket och riktig kvalitetskonkurrens kommer till stånd. Samma resonemang torde vara gångbart inom gymnasieskolan.
I april fattade riksdagen beslut om att tillkännage för regeringen att lagen bör ändras så att grund- och gymnasieskolor ska kunna drivas på entreprenad. Personal vid flera skolor, bland annat i Helsingborg, har lovordat riksdagens beslut och uttryckt intresse för att driva sin skola på entreprenad.
Vilka åtgärder avser utbildningsminister Thomas Östros att vidta för att säkerställa att riksdagens mening snarast verkställs?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:36 besvarad av Thomas Östros
den 29 september
Svar på fråga 2004/05:36 om skolor på entreprenad
Utbildningsminister Thomas Östros
Peter Danielsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av riksdagens tillkännagivande om att utbildning på entreprenad bör tillåtas generellt både i grundskolan och i gymnasieskolan.
Enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan (entreprenadlagen) får kommuner och landsting sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne ska bedriva viss undervisning inom gymnasieskolan. Avtalet får endast avse undervisning i karaktärsämne som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. För grundskolan och motsvarande skolformer där skolplikten kan fullgöras saknas möjlighet att lägga ut undervisningen på entreprenad. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen medge att även undervisning i andra karaktärsämnen och i kärnämnen i gymnasieskolan liksom undervisning i de obligatoriska skolformerna läggs ut på entreprenad.
Kvalitet och likvärdighet i utbildningen är väsentligt för att våra barn ska få en god grundskoleutbildning. En entreprenadlösning skulle kunna medföra risker för att det kommunala ansvaret för detta uttunnas. En viktig kvalitetsfaktor är välutbildade lärare. Även här är det oklart vad entreprenader skulle betyda eftersom skollagens krav på behöriga lärare inte är tillämpbar. Frågan om hur riksdagens tillkännagivande om entreprenad i grundskolan ska hanteras bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Entreprenadlagens gränsdragning mellan kärnämnen och karaktärsämnen har kritiserats för att den försvårar en integration mellan ämnena. Det finns från vissa kommuner önskemål om att fler inslag i verksamheten än hittills ska kunna omfattas av entreprenadavtal.
Jag anser att det finns skäl att se över nuvarande lagstiftning, till exempel i fråga om möjligheten till entreprenadlösningar i den nya gymnasieskolans lärlingsutbildning. Därför har regeringen, i anslutning till propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140), givit en särskild utredare i uppdrag att se över bestämmelserna om entreprenad i gymnasieskolan.
Av utredningens direktiv (dir. 2004:04) framgår att översynen ska avse både vilka inslag i verksamheten som bör kunna läggas ut på entreprenad och till vem ett sådant uppdrag ska få lämnas. I uppdraget ingår också att utreda frågan om kommuners möjlighet att anordna gymnasieutbildning i även andra former än ett direkt huvudmannaskap. Utredaren ska även överväga behovet av särskilda bestämmelser om huvudmannens ansvar för kvalitetssäkring och tillsyn av entreprenadverksamheten i syfte att garantera eleverna en likvärdig utbildning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2005. Jag anser att detta uppdrag ligger inom ramen för det tillkännagivande som riksdagen har givit regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.