Skolelevers könsbundna yrkesval

Skriftlig fråga 2024/25:822 av Jessica Stegrud (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-02-19
Överlämnad
2025-02-20
Anmäld
2025-02-21
Svarsdatum
2025-02-26
Besvarad
2025-02-26
Sista svarsdatum
2025-02-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Regeringen har framhållit att skolan spelar en central roll i arbetet för ökad jämställdhet i samhället. I detta arbete betonas vikten av att motverka könsbundna yrkesval, något som både Skolverket och Skolinspektionen lyfter fram som ett utvecklingsområde. Tidiga insatser föreslås för att minska skillnader i vilka utbildningar och yrken pojkar och flickor väljer.

Detta väcker frågan varför det anses så angeläget att styra elevernas utbildningsval i en viss riktning. Att det finns könsskillnader i yrkesval är inte nödvändigtvis problematiskt i sig. Det fria valet borde vara det centrala, snarare än att politiken strävar efter en viss fördelning av män och kvinnor inom olika yrken.

Forskning om jämställdhetsparadoxen visar dessutom att könsskillnader i yrkesval tenderar att vara större i länder med hög jämställdhet och ekonomisk trygghet, såsom de nordiska länderna. Det verkar alltså som att när människor får större frihet att välja sina yrken efter intresse snarare än ekonomisk nödvändighet förstärks snarare än minskas de könsbundna yrkesvalen. Detta pekar på att könsfördelningen i olika branscher inte nödvändigtvis är ett problem att lösa, utan snarare ett naturligt resultat av individuella val i ett fritt samhälle.

Det är också anmärkningsvärt att regeringen lägger stor vikt vid denna fråga när skolan samtidigt brottas med allvarliga problem såsom sjunkande kunskapsresultat, bristande ordning och trygghet samt utbrett hedersförtryck. Att då prioritera att påverka elevers yrkesval – baserat på kön – i en viss riktning kan ifrågasättas.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

 

Vilken ojämställdhet i samhället vill statsrådet och regeringen åtgärda genom att bryta skolelevers könsbundna yrkesval, och hur ska detta genomföras?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:822 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)

Svar på fråga 2024/25:822 Skolelevers könsbundna yrkesval

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Svar på frågorna 2024/25:822, 2024/25:823 och 2024/25:824 av Jessica Stegrud (SD)
Skolelevers könsbundna yrkesval, Könsskillnader i yrkesval respektive Styrning av elevers utbildnings- och yrkesval baserat på kön

 

Jessica Stegrud har frågat mig om vilken ojämställdhet i samhället jag och regeringen vill åtgärda genom att bryta könsbundna yrkesval och hur detta ska genomföras. Jessica Stegrud har också frågat mig om vilka konkreta problem jag och regeringen anser att könsskillnader i yrkesval leder till och om jag avser att vidta några åtgärder på området. Slutligen har Jessica Stegrud frågat mig om jag ser en risk i att staten försöker styra elevers utbildnings- och yrkesval baserat på kön snarare än att låta individens fria val styra och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min syn på frågan.

Jämställdhetsperspektivet är en viktig del av regeringens utbildningspolitik. Det innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Det är bra om individen kan utbilda sig inom sitt intresse och inte väljer bort ett yrke bara för att yrkesområdet domineras av motsatt kön. Det är bra för samhället om fler flickor utbildar sig inom traditionella mansyrken och fler pojkar inom traditionella kvinnoyrken – i synnerhet om det råder brist på kompetens inom dessa yrkesområden.

I dag domineras många av gymnasieskolans nationella program av pojkar. Andra domineras av flickor och i några program är könsfördelningen jämn.  Samtidigt har vi en stor kompetensbrist inom många sektorer. Om 15 flickor hade gått ut inriktningen ventilation inom VVS- och fastighetsprogrammet under förra läsåret, läsåret 2023/24, hade vi fördubblat antalet individer som tagit examen och kan arbeta inom bristyrket ventilationsmontör. Färre än 3 procent av alla flickor i gymnasieskolan läste på teknikprogrammet under förra läsåret. Om ytterligare 1 procentenhet av flickorna skulle intressera sig för teknikprogrammet skulle drygt 500 fler individer utexamineras från programmet årligen och potentiellt kunna söka sig till en teknisk högskoleutbildning. Att få fler kvinnor att studera STEM-ämnen, det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik, är avgörande för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas som ingenjörsland och kunskapsnation. Detta är bara två exempel på hur färre könsbundna val kan främja kompetensförsörjningen, men det finns många fler.

Eftersom jag inte anser att staten försöker styra elevers utbildnings- eller yrkesval, utan att vår politik syftar till att ge alla elever samma möjligheter, ser jag heller inga risker med den politik vi för. Tvärtom, könsbundna utbildnings- och yrkesval riskerar att hämma fortsatt innovationskraft och tillväxt, och därmed ytterst vårt välstånd.

 

Stockholm den 26 februari 2025

Lotta Edholm

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.