Skolböcker ökar fördomar mot invandrare och homosexuella
Skriftlig fråga 2005/06:789 av Qarlsson, Annika (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-13
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-27
- Svar anmält
- 2006-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 januari
Fråga 2005/06:789 av Annika Qarlsson (c) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Skolböcker ökar fördomar mot invandrare och homosexuella
Inför skolstarten har Svenska Dagbladet granskat de senaste upplagorna av samhällskunskapsböcker och funnit många och mycket anmärkningsvärda ”fakta”. Invandrare beskrivs i generaliserande ordalag - ”de bor i förorter och lever på bidrag”. Homosexuella beskrivs som ”sexuellt avvikande”. Dessa beskrivningar finns i de senaste upplagorna från 2005. Det är mycket uppseendeväckande påståenden. Det är ytterst allvarligt att dessa påståenden förmedlas i en skola som ska vila på en demokratisk grund, där barnen ska lära sig att möta sin nästa med respekt och att alla människor är lika mycket värda. Fördomar har sin grogrund i okunskap. I frågor som rör bland annat homosexualitet och invandring är det särskilt viktigt att skolan ger kunskap, inte bygger på den okunskap som dessvärre redan existerar. Det är mycket allvarligt när läromedel är en del i att öka fördomarna.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skolböcker ska vara en kunskapskälla istället för att öka fördomarna mot invandrare och homosexuella?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:789 besvarad av Ibrahim Baylan
Svar på fråga 2005/06:789 om skolböcker som ökar fördomar mot invandrare och homosexuella
Statsrådet Ibrahim Baylan
Annika Qarlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skolböcker ska vara en kunskapskälla i stället för att öka fördomarna mot invandrare och homosexuella.
Den gemensamma värdegrunden är ett viktigt sammanhållande kitt i ett samhälle präglat av mångfald. Skolans verksamhet ska vila på demokratins grund och har i uppgift att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Det är allas ansvar i skolan att verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar i skolan ska hävda de grundläggande värdena som anges i skollagen (1985:1100) och i läroplanerna @ 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) @ och klart ta avstånd från allt som strider mot dem.
Skolornas läromedel ska självfallet bygga på kunskap, vara aktuella och spegla läroplanernas värdegrund. Det är skolhuvudmannen som ska se till att undervisningen överensstämmer med skolans mål- och styrdokument. Huvudmannen är dessutom skyldig att se till att lärare och rektorer har nödvändiga kunskaper om gällande verksamhetsmål, oavsett om det är en kommunal eller en fristående skola. Det är lärarna som gör den pedagogiska bedömningen av vilka läromedel som ska användas i undervisningen.
Läroböckerna har naturligtvis stor betydelse för elevernas attityder och värderingar. Läromedel är bärare av värderingar och kulturella koder som påverkar elevernas människosyn och omvärldsuppfattning. Flera undersökningar visar att vissa läroböcker innehåller kränkande beskrivningar av minoritetsgrupper och att fördomar fortfarande finns kvar i en del läromedel, även om en mer nyanserad bild ges av människor från andra delar av världen i dagens läroböcker.
Det är dessutom allmänt känt genom forskning att läroböckerna styr undervisningen. Det kan vara problematiskt i den meningen att läroböckerna kan styra arbetssätt och arbetsformer mot en likformighet i undervisningen. Men bra läroböcker kan också utgöra en garanti för kvalitet och likvärdighet. Det är därför mycket viktigt att de läromedel som skolorna köper in, framför allt de som används som huvudböcker i undervisningen, är av mycket hög kvalitet.
Regeringen har uppmärksammat och tagit läroböckernas bristande kvalitet i detta avseende på stort allvar, inte minst mot bakgrund av skolans värdegrundsuppdrag. Redan hösten 2002 beviljade regeringen exempelvis Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL Ungdom) stöd ur Allmänna arvsfonden för projektet HBT-ungdomars rätt i samhället för att stärka unga homosexuellas, bisexuellas och transpersoners självbild (HBT-personer). Inom ramen för projektet analyserades 15 biologiböcker utifrån ett HBT-perspektiv. Rapporten Homosexualitet är inte olagligt om man är över 15 år från hösten 2003 visar att i stort sett samtliga analyserade läroböcker behandlade HBT-frågorna okunnigt och fördomsfullt.
Statens skolverk fick våren 2005 i uppdrag att genomföra en studie av de läroböcker som används och som är vanligt förekommande i grund- och gymnasieskolan utifrån hur böckerna behandlar de olika diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2006.
Ett ytterligare led i arbetet med att värna människors lika värde är att regeringen överlämnat propositionen Trygghet, respekt och ansvar @ om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling (prop. 2005/06:38) till riksdagen i oktober 2005 med förslag till ny lag med förbud mot alla former av kränkande behandling. Lagstiftningens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka ovan angivna diskrimineringsgrunder samt annan kränkande behandling. Lagen omfattar all skollagsregelerad verksamhet @ förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskolan, kommunernas vuxenutbildning samt fristående skolor.
Statens skolverk har i samarbete med Myndigheten för skolutveckling utarbetat allmänna råd och kommentarer för arbetet mot kränkande behandling och med att upprätta handlingsprogram. Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar kan tillämpas och vänder sig till rektorer, lärare och andra personalgrupper i skolan. De riktar sig också till skolhuvudmännen som har det yttersta ansvaret för att skolorna aktivt arbetar med att motverka alla former av kränkande behandling.
Som framgår har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling och härigenom stärka skolans värdegrundsarbete. Jag följer nogsamt utvecklingen och avvaktar nu Skolverkets redovisning av läroboksstudien.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.