skolans stöd till barn med dyslexi
Skriftlig fråga 2004/05:2091 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-08-09
- Besvarad
- 2005-08-23
- Anmäld
- 2005-09-13
- Svar anmält
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 augusti
Fråga 2004/05:2091
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ibrahim Baylan om skolans stöd till barn med dyslexiTrots att forskningen visar att det finns effektiva metoder för att hjälpa de tusentals barn som lider av dyslexi får många elever ändå inte hjälp. De barn med dyslexi, som inte får erforderligt stöd i skolan, är kraftigt överrepresenterade i gruppen elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg i svenska, matematik och andra ämnen.
Ingvar Lundberg, som är professor emeritus i psykologi, klargjorde på den fjärde nordiska dyslexikonferensen häromdagen att: "Det finns kunskap som gör att vi skulle kunna ge elever godtagbara färdigheter i läsning och skrivning. Jag vill kanske inte gå så långt som att säga alla elever, men en betydligt större andel än i dag i alla fall."
Professorn i specialpedagogik, Mats Myrberg, efterlyste ett "kompetenslyft för alla lärare som har något med barns språkutveckling att göra".
Vad avser statsrådet att göra för att se till att moderna forskningsresultat om hur barn med dyslexi kan få effektivt stöd i skolan verkligen också kommer till användning i den svenska skolan?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:2091 besvarad av Ibrahim Baylan
den 23 augusti
Svar på fråga 2004/05:2091 om skolans stöd till barn med dyslexi
Statsrådet Ibrahim Baylan
Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser att göra för att se till att moderna forskningsresultat om hur barn med dyslexi kan få effektivt stöd i skolan verkligen också kommer till användning i den svenska skolan.
Jag har i flera olika sammanhang betonat vikten av en god läs- och skrivförmåga hos eleverna. En god läs- och skrivförmåga hos elever i allmänhet och stöd till elever med dyslexi i synnerhet är ett prioriterat område både för mig och för skolorna.
Regeringen har redan vidtagit åtskilliga åtgärder för att stimulera skolorna att fokusera på läs- och skrivförmågan hos eleverna. Jag vill bland annat nämna den tvååriga satsning som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2005 om ytterligare resurser på sammanlagt 225 miljoner kronor under 2006 och 2007 för att stärka insatserna i segregerade områden. Jag vill vidare lyfta fram att i regeringens förslag till en ny skollag, som remitterades i juni 2005, föreslås bland annat att rektorn ska vara skyldig att utreda elevens behov av särskilt stöd om det har framkommit att en elev inte kommer att uppnå de mål som minst ska uppnås. Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att nå utbildningens mål. Därutöver beslöt regeringen i våras om ändringar i skolformsförordningarna som innebär att framåtsyftande individuella utvecklingsplaner ska införas för alla elever redan från första årskursen. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.
På initiativ från regeringen har även avsatts resurser för att anställa fler lärare och andra specialister i skolan. Statsbidraget till personalförstärkning i skola och fritidshem infördes 2001 och har varit mycket effektivt. Att personaltätheten ökar i skolan är särskilt viktigt för elever i behov av särskilt stöd. Detta avspeglas också tydligt i kommunernas prioritering av särskolan där personaltätheten ökat med 25 % sedan bidraget infördes och i grundskolan där antalet specialpedagoger ökat med 17 % under samma tid.
När det gäller skolornas förmåga att följa och ta del av moderna forskningsresultat är det utomordentligt viktigt med hög kompetens hos lärarna. Kommunerna har ett stort ansvar att kompetensutveckla sina lärare. Dessutom är det viktigt att lärarutbildningen ger blivande lärare nödvändiga kunskaper. Regeringen beslöt därför i våras att införa en skärpning i högskoleförordningen (1993:100) med innebörden att, för att få lärarexamen med inriktning mot undervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år, ska studenten ha fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning.
Dessutom gav chefen för dåvarande Utbildningsdepartementet i april 2003 en utredare i uppdrag att göra en översyn av villkoren för hur skolledare och lärare i högre grad ska kunna inhämta och använda systematiskt framtagen kunskap om lärande och undervisning i sin yrkesutövning. Utredaren lämnade sina förslag och bedömningar i rapporten Att fånga kunnandet om lärande och undervisning (Ds 2005:16). Rapporten remissbehandlas för närvarande.
Därutöver har våra myndigheter i uppgift att på olika sätt stimulera och följa upp skolans verksamhet. I detta ingår även elever i behov av särskilt stöd, bland annat elever med dyslexi. Specialpedagogiska institutet ska till exempel enligt sin instruktion svara för specialpedagogisk rådgivning, medverka och arrangera kompetensutveckling, sprida information till huvudmännen, bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet och samla in och förmedla forskningsresultat inom området. Skolverket har bland annat i uppdrag att genom sin inspektionsverksamhet (tillsyn och kvalitetsgranskning) uppmärksamma eventuella brister och bidrar därigenom till skolans utveckling. Vidare ska Myndigheten för skolutveckling stödja och inspirera kommuner i utvecklingsarbetet med individuella utvecklingsplaner. Myndigheten ska också visa hur olika redskap för att främja och följa elevens lärande och utveckling kan och bör komplettera varandra, till exempel utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram.
Därutöver har myndigheten i uppdrag att stärka kommuners och skolors förutsättningar att nå målen så som de uttrycks i de nationella styrdokumenten. Myndigheten ska därvid särskilt fokusera på utbildningsvillkor för barn och ungdomar i segregerade områden och basfärdigheter, särskilt vad gäller språk-, läs- och skrivutveckling samt matematik.
Utifrån ovan nämnda och andra redan vidtagna åtgärder kommer jag dessutom att överväga eventuella ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas för att elever i behov av särskilt stöd, bland annat elever med dyslexi, ska ges ökade möjligheter att få det stöd de har rätt till och därmed nå utbildningens mål.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.