skolans problem
Skriftlig fråga 2001/02:172 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-07
- Anmäld
- 2001-11-13
- Besvarad
- 2001-11-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:172
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om skolans problemRegeringen arbetar oförtrutet vidare för att minska mångfalden i den svenska skolan. Framför allt kringskär regeringen friskolornas möjligheter. Det senaste i raden av förslag avsedda att strypa kreativiteten är att friskolor ska hindras att göra vinst.
Regeringen fokuserar på organisatoriska frågor, men undviker det faktum att nära en fjärdedel av alla elever går ur grundskolan utan fullständiga grundkunskaper. Det viktigaste för eleverna är god undervisning, inte vem som äger skolan eller huruvida skolan gör vinst eller inte. Det är dessutom ett betydligt större problem att många skolor gör en förlust i dag och det riskerar att drabba framtida undervisning.
Regeringens fokus på fel saker gör dessutom att de andra, betydligt viktigare, problemen i skolan kommer i skymundan. Fokus borde i stället riktas mot att lösa problemen med dålig undervisning, mobbning och skolor som inga elever vill välja.
När avser skolministern börja agera för att öka andelen elever med fullständiga grundkunskaper i den svenska skolan?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:172 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 14 november
Svar på frågorna 2001/02:172 om skolans problem och 173 om friskolor
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat mig följande:
1. När avser jag att börja agera för att öka andelen elever med fullständiga grundkunskaper i den svenska skolan?
2. Vad avser jag att göra för att förbättra skolans kunskapsresultat?
Utbildning och inlärning är en långsiktig process. De elever som nu lämnat grundskolan började sin skolgång läsåret 1992/93 och de som nu lämnat gymnasieskolan började 1989/90. De kunskapsresultat vi nu ser har således vuxit fram under lång tid.
Genom decentraliseringen av ansvaret för skolan har kommunerna sedan den 1 juli 1991 det fulla verksamhetsansvaret för skolan. Kommunerna har därigenom fått ett ökat ansvar för att eleverna når uppställda mål. Regeringen har tagit och fortsätter att ta många initiativ för att stödja kommunerna. Jag vill här bara nämna några exempel.
Förskolan är basen för samhällets insatser för att främja det livslånga lärandet. Ingen får utestängas från den tidiga starten i lärande och utveckling. Därför genomförs en omfattande reform med maxtaxa, kvalitetssäkring och allmän förskola.
Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärande miljö. Med denna utgångspunkt har regeringen nyligen överlämnat propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) till riksdagen.
Regeringen har infört ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn, som ska öka personaltätheten i förskoleklassen, grundskolan, särskolan, fritidshemmen och gymnasieskolan. Kommunerna kommer successivt, fr.o.m höstterminen 2001, att tillföras utökade resurser under en femårsperiod. Totalt innebär satsningen att ca 17 miljarder kronor tillförs skolan under de fem åren. Förstärkningen kommer att ha stor betydelse för de elever som behöver stöd för att nå målen för utbildningen. Regeringen ser bidraget som en kraftsamling för att förbättra resultaten i skolan, men också för att förbättra arbetsmiljön för såväl elever som personal.
I syfte att förbättra arbetsmiljön för elever och lärare och främja lärandet i skolan genom att bl.a. motverka mobbning och kränkande behandling har jag initierat ett omfattande arbete kring skolans värdegrund. Detta arbete fortsätter genom antimobbningsprojektet Tillsammans, som avslutas våren 2002.
Statens skolverk har på regeringens uppdrag presenterat ett omfattande program för kompetensutveckling av lärare. Det omfattar bl.a. specialpedagogisk utbildning, läroplanernas övergripande mål, samverkan mellan förskola, skola och fritidshem, förbättring av skolans läs- och skrivmiljöer, undervisning av barn och ungdomar med utländsk bakgrund och att förstärka elevernas basfärdigheter.
Fr.o.m. hösten 2001 har den garanterade undervisningstiden utökats för elever som påbörjar utbildning i gymnasieskolan. Rätten till stödundervisning har förstärkts för elever som har behov av särskilt stöd.
Regeringen har i oktober 2000 gett Skolverket i uppdrag att utveckla formerna för att genom riktade insatser aktivt verka för att kommuner och verksamheter, där målen inte nås, ges stöd för att utvecklas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.