Skolans finansiering
Skriftlig fråga 2005/06:1964 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-08-01
- Besvarad
- 2006-08-15
- Anmäld
- 2006-10-02
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 augusti
Fråga 2005/06:1964 av Christer Nylander (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Skolans finansiering
Det är stora skillnader när det gäller hur mycket kommunerna satsar på skolan. Ambitionerna varierar kraftigt också mellan närliggande kommuner i samma region.
En tydlig illustration av detta får man om man studerar Skolverkets statistik för de 13 kommunerna i norra och östra Skåne, före detta Kristianstads län.
Om Östra Göinge kommun skulle satsa lika mycket som genomsnittet i gamla Kristianstads län skulle varje lärare i Östra Göinges skolor varje år ha nästan 2 860 kr mer till sitt förfogande för varje elev bara för själva undervisningen. Skulle varje elev få lika mycket till sitt förfogande som en elev i den kommun som satsar mest rör det sig om en resursförstärkning på mer än 6 000 kr. I den kommun i gamla Kristianstads län som har högst lärartäthet går det 9,5 lärare på 100 elever. I Östra Göinge är det bara 7,8 lärare per 100 elever.
Skillnaderna mellan de olika kommunerna har ökat de senaste åren. Det är orimligt att ungdomar ska få så olika chanser i livet beroende på hur mycket kommunpolitiker satsar på skolan. Läget i norra och östra Skåne visar att kommunaliseringen av skolan var ett misstag. Det är dags att ompröva det beslutet nu.
Avser statsrådet att ta initiativ till en omprövning av skolans finansiering?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1964 besvarad av Ibrahim Baylan
Svar på fråga 2005/06:1964 om skolans finansiering
Statsrådet Ibrahim Baylan
Christer Nylander har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en omprövning av skolans finansiering.
Enligt skollagen (1985:1100) har alla barn och ungdomar rätt till en likvärdig utbildning, varhelst den anordnas i landet. För att kunna ge alla barn och ungdomar deras rätt måste bedömningen av vilka resurser som krävs göras så nära eleverna som möjligt. På så sätt kan man bättre ta hänsyn till de lokala förutsättningar och behov som finns i den enskilda kommunen. Samtidigt kan effektiviteten, engagemanget, kostnadsmedvetandet och möjligheterna att påverka verksamheten öka. Intentionerna med den stora decentraliseringsreform, som genomfördes i början av 1990-talet, var just att resurserna skulle kunna fördelas efter behov. Vilka insatser som krävs för att garantera likvärdighet för den ena eller den andra eleven kan, och måste få, variera. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov.
Vid en närmare granskning av just de kommuner som nämns i frågan ges inte någon entydig bild av sambandet mellan resurser och resultat. Bland de kommuner med hög andel som är behöriga till gymnasieskolan finns det både kommuner som satsar mer än genomsnittet och kommuner som satsar mindre än genomsnittet.
Regeringen är dock medveten om den ekonomiska situation som ett betydande antal av landets kommuner har befunnit sig i och har därför åren 2001@2006 riktat ett särskilt statsbidrag till kommunerna för att möjliggöra anställning av 15 000 personer och därmed öka personaltätheten i skolan. Från och med 2007 sker en nivåhöjning av det generella statsbidraget till kommunerna med 5 miljarder kronor.
Regeringen har även tagit initiativ till ett flertal insatser för att stödja skolor i utsatta områden och med en stor andel elever som inte når målen. Jag kan bland annat nämna den stora satsning på 1 000 extra resurspersoner som genom ett riktat statsbidrag ska kunna anställas på skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund eller skolor med låg måluppfyllelse.
Det kommunala ansvaret för finansiering av skolan är en princip som regeringen avser att behålla. Likvärdighet är inte detsamma som likformighet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.