Skogsutredningen och Århuskonventionen

Skriftlig fråga 2020/21:828 av Elin Segerlind (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-02
Överlämnad
2020-12-03
Anmäld
2020-12-04
Svarsdatum
2020-12-09
Besvarad
2020-12-09
Sista svarsdatum
2020-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Nyligen presenterades Skogsutredningens betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73). Vänsterpartiet anser att många av förslagen i utredningen är ett stort bakslag för naturvården och civilsamhället. Trots att bruket av våra skogar och bevarandet av levande skogar med fungerande ekosystem är en angelägenhet för alla människor föreslås nu att alltmer av skyddsarbetet ska ske på frivillig väg och att insyn och möjlighet till inflytande från allmänhet och myndigheter ska minska. Detta riskerar att ytterligare försvåra arbetet för att bromsa utarmningen av biologisk mångfald och att försvaga insyn och påverkan från civilsamhället. Bland förslagen finns att halvera handläggningstiden mellan anmälan och avverkning från sex till tre veckor. Frågan är hur väl detta samspelar med FN:s Århuskonvention som Sverige undertecknat. Konventionen knyter samman frågor om miljö och mänskliga rättigheter och ger människor rätt att få tillgång till miljöinformation, möjlighet att påverka miljöbeslut och rätt att överklaga miljöbeslut.

Att sänka handläggningstiden från sex till tre veckor kommer oundvikligen att försvåra för allmänheten att hinna ta del av information och hinna agera utifrån den. Därmed påverkas möjligheten att vara en del av beslutsprocessen, vilket är en central del av konventionen.

Frågan om huruvida avverkningar omfattas av konventionen är nu uppe för prövning på både nationell nivå och EU-nivå. Det finns också exempel där Århuskonventionen använts i samband med avverkningar. Bland annat vann Naturskyddsföreningen i domstol 2014 mot Skogsstyrelsen som sagt ja till avverkning av skogen i Änokdeltat.

Principen att civilsamhället ska kunna delta i beslut är grundläggande. Vänsterpartiet ser med oro på de försök som finns att luckra upp Århuskonventionen och därmed försvåra för människors deltagande så som nu föreslås i Skogsutredningens betänkande.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Avser statsrådet att säkerställa att Sverige fortsätter att upprätthålla Årshuskonventionen och säkerställa civilsamhällets fortsatta möjligheter till deltagande även inom skogsbruket?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:828 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Svar på fråga 2020/21:828 av Elin Segerlind (V) Skogsutredningen och Århuskonventionen

Elin Segerlind har frågat mig om jag avser säkerställa att Sverige fortsätter att upprätthålla Årshuskonventionen och säkerställa civilsamhällets fortsatta möjligheter till deltagande även inom skogsbruket.

Det är grundläggande för rättssäkerheten att rättsordningen innehåller mekanismer för att säkerställa att beslut som fattas av en myndighet håller hög kvalitet. Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen (1979:429) och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Sverige är sedan 2005 part till konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning
i miljöfrågor, den s.k. Århuskonventionen. Konventionen är också en del
av EU:s rättsordning och samtliga EU:s medlemsstater är parter till konventionen.

Syftet med konventionen är att ge var och en möjlighet att bidra till att skydda nuvarande och framtida generationers rätt att leva i en god och hälsosam miljö. Århuskonventionen innehåller bland annat bestämmelser som ger den berörda allmänheten tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Som parter till konventionen är Sverige och EU skyldiga att efterleva den.

Nyligen har Skogsutredningens slutbetänkande – Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73) överlämnats till regeringen. Jag har noterat att utredningen presenterat ett förslag om en förkortning av Skogsstyrelsens handläggningstid för en fullständig underrättelse enligt 14 § skogsvårdslagen (1979:429). Då Skogsutredningens förslag bereds i Regeringskansliet ska jag inte föregå denna process.

Jag vill framhålla betydelsen av att vi nu skapar rätt incitament för ett hållbart skogsbruk. De beslut vi fattar i dag ska beakta våra behov nu och i framtiden vilket inkluderar att Sverige fortsätter att upprätthålla Årshuskonventionen och säkerställer civilsamhällets fortsatta möjligheter till deltagande även inom skogsbruket.

Stockholm den 9 december 2020

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.