Skillnader i utbildningslängd och sysselsättning mellan olika befolkningsgrupper
Skriftlig fråga 2024/25:643 av Serkan Köse (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-19
- Överlämnad
- 2024-12-23
- Besvarad
- 2025-01-07
- Svarsdatum
- 2025-01-07
- Sista svarsdatum
- 2025-01-07
- Anmäld
- 2025-01-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Enligt en rapport från IFAU (IFAU-rapport 2024:24, Arbetsmarknadsanknytning och utbildning: Skillnader mellan svensk och utländsk bakgrund) finns det betydande skillnader i utbildningslängd, sysselsättning och livsförutsättningar mellan olika befolkningsgrupper i Sverige.
Rapporten visar att utrikes födda generellt har lägre sysselsättningsgrad än både inrikes födda med utländsk bakgrund och inrikes födda med svensk bakgrund. Kön spelar också en avgörande roll, där kvinnor från vissa ursprungsregioner, särskilt Afrika och delar av Asien, har särskilt låg sysselsättningsgrad.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna för de grupper som enligt IFAU-rapporten har svagast förankring på arbetsmarknaden, särskilt med fokus på utrikes födda kvinnor?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:643 besvarad av Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2024/25:643 Skillnader i utbildningslängd och sysselsättning mellan olika befolkningsgrupper
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2024/25:643 av Serkan Köse (S)
Skillnader i utbildningslängd och sysselsättning mellan olika befolkningsgrupper
Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att förbättra utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna för de grupper som enligt IFAU:s rapport 2024:24 har svagast förankring på arbetsmarknaden, särskilt med fokus på utrikes födda kvinnor.
Regeringens övergripande strategi för att få fler i sysselsättning är inriktad på att aktivera arbetslösa samt prioritera kostnadseffektiva åtgärder, insatser som ger kunskaper i svenska språket och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen. Höga krav ska ställas på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser.
Regeringen har hittills under mandatperioden lanserat ett flertal åtgärder för att möta den höga arbetslösheten samt i höstbudgeten gått fram med ytterligare förslag. Bland de åtgärder som redan vidtagits vill jag särskilt framhålla ökade resurser till Arbetsförmedlingen för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och ge bättre stöd till arbetssökande, och ett uppdrag till Tillväxtverket att genomföra insatser som stimulerar unga kvinnors entreprenörskap och företagande, med syfte att främja unga kvinnors möjligheter att starta, driva och äga företag.
Regeringen har dessutom, i årets höstbudget, föreslagit att ytterligare 900 miljoner kronor tillförs regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux inklusive studiestöd, vilket innebär cirka 11 000 fler utbildningsplatser, samt en betydande resursförstärkning till Arbetsförmedlingen för stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov. Arbetsförmedlingen har dessutom fått ett fortsatt uppdrag att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetslösa. Den som står utan arbete måste vara beredd att läsa in en utbildning, omskola sig eller söka jobb i en annan kommun.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder som särskilt tar sikte på att förbättra utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, särskilt utrikes födda kvinnor.
Grundläggande för inträdet på arbetsmarknaden är kunskaper i svenska. Att fortsätta erbjuda sfi (Komvux i svenska för invandrare) är därför mycket viktigt för dem som har bristande kunskaper i svenska språket.
En annan viktig prioritering är att Arbetsförmedlingen fortsättningsvis i högre utsträckning än tidigare ska tillhandahålla förstärkt stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov, som ett komplement till matchningstjänster. Det är en viktig åtgärd bl.a. för att stärka möjligheterna till arbete för utrikes födda, och därmed förbättra integrationen.
Vidare finns särskilda program som riktar sig till utrikes födda kvinnor för att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. Dessa program inkluderar praktikplatser, subventionerade anställningar och mentorskap. Ett flertal myndigheter har dessutom fått i uppdrag att genomföra en myndighetsgemensam plan för att fler utrikes födda kvinnor ska etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har också infört stödåtgärder för att främja företagande bland utrikes födda kvinnor, inklusive rådgivning och finansiellt stöd.
Regeringen beslutade i mars 2023 om en treårig satsning på öppen förskola för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR (A2023/00122).
Stockholm den 7 januari 2025
Mats Persson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.