skillnader i omhändertagande i sjukvården för kvinnor och män
Skriftlig fråga 2003/04:782 av Jönsson, Mona (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-02-17
- Inlämnad
- 2004-02-17
- Besvarad
- 2004-02-25
- Svar anmält
- 2004-03-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 februari
Fråga 2003/04:782
av Mona Jönsson (mp) till socialminister Lars Engqvist om skillnader i omhändertagande i sjukvården för kvinnor och mänÄn en gång har en rapport visat att kvinnor får ett sämre omhändertagande inom sjukvården vid hjärtinfarkt än män. Kvinnliga hjärtinfarktpatienter får vänta längre än manliga, vilket troligen beror på att kvinnors symtom skiljer sig från männens. Men tillstånden är lika allvarliga och dödliga.
När de kvinnliga patienterna väl kommer till sjukhuset får de mindre kranskärlsundersökningar med kontraströntgen. Detta medför i sin tur att det görs färre ingrepp av typ ballongvidgningar.
Liksom inom många andra områden inom sjukvården är det fortfarande männen som är mall för behandling och medicinering.
Vad avser socialministern att göra för att avskaffa dessa skillnader?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:782 besvarad av Lars Engqvist
den 25 februari
Svar på frågorna 2003/04:781 om omhändertagande av kvinnor i hjärtsjukvården och 782 om skillnader i omhändertagande i sjukvården för kvinnor och män
Socialminister Lars Engqvist
Magdalena Andersson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att kvinnor inte ska få det sämre omhändertagande inom hjärtsjukvården som nu rapporterats till Socialstyrelsen. Mona Jönsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att avskaffa skillnader i omhändertagande av kvinnor och män vid hjärtinfarkt. Då frågorna berör samma frågeställning lämnar jag detta samlade svar.
De kunskaper vi har i dag om kvinnors och mäns skilda förutsättningar visar att särskild vikt måste läggas vid jämställdhetsperspektivet för att målet om att hela befolkningen ska ha tillgång till en god hälso- och sjukvård på lika villkor ska kunna uppnås. Med denna utgångspunkt har regeringen den 6 juni 2002 uppdragit åt Socialstyrelsen att i samverkan med huvudmännen och berörda myndigheter följa upp, analysera och redovisa könsskillnader inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamhetsområden. Som ett led i detta arbete har en rapport som berör hjärtsjukvården framtagits vid Centrum för genusmedicin vid Karolinska Institutet. De resultat som där framkommer utgör således ett underlag av flera för Socialstyrelsens analys och slutsatser avseende vilka åtgärder som kan behöva vidtas. I uppdraget till Socialstyrelsen klargörs bland annat att där styrelsen finner behov ska förslag till åtgärder lämnas som kan bidra till ökad jämställdhet. Slutredovisning av uppdraget ska ske senast den 31 mars 2004.
Det är viktigt att framhålla behovet av forskning som genererar könsspecifika kunskaper om vårdbehov, behandling och effekter av olika insatser. I regleringsbreven till Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap slås bland annat fast att råden aktivt ska arbeta för jämställdhet samt nå en jämnare könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen och vid fördelningen av forskningsstöd.
Avslutningsvis vill jag lyfta fram att det är viktigt att huvudmännen tar till vara kunskaperna om kvinnors och mäns skilda förutsättningar i den praktiska verksamheten. Jag vill avvakta Socialstyrelsens rapport innan jag tar ställning till behovet av ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.