Skillnader i industrins konkurrensförutsättningar

Skriftlig fråga 2025/26:434 av Isak From (S)

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Industrin sysselsätter direkt och indirekt fler än 800 000 personer och står för mer än en femtedel av Sveriges bnp. Sverige har inte råd med sämre villkor än konkurrentländerna. Facken och arbetsgivarna inom industrin har återkommande krävt att regeringen måste skapa rättvisa konkurrensförhållanden. Ett exempel är att dagens system för korttidsarbete inte är tillräckligt välfungerande och konkurrenskraftigt.

Erfarenheterna från pandemin visar att det öppna och permanenta system som tillämpades då inte är anpassat för en större kris. Vi har nu under Tidöregeringens tid vid makten sett att ett stort antal företag kan tvingas till stora produktionsneddragningar.

Parterna menar att det nuvarande regelverket är svårt att förstå och att tillämpa för både företag och myndigheter. Erfarenheterna från pandemin visar att administrationen var betungande och att förutsebarheten brast.

Jämfört med andra länder är dagens öppna och permanenta system dessutom inte tillräckligt konkurrensneutralt, då Sverige har regler som är mindre fördelaktiga än i viktiga konkurrentländer som exempelvis Tyskland. Skillnader i konkurrensförutsättningar påverkar investeringsbeslut och förläggning av produktionsvolymer.

Att industrikoncerners anläggningar ofta finns i flera länder gör skillnaderna tydliga. Om verksamheter i Sverige har sämre villkor än i viktiga konkurrentländer kan investeringar och jobbtillfällen förläggas till andra länder och uppsägningar ske i Sverige.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

När avser ministern och regeringen att genomföra ett mer förutsebart, förenklat och stärkt regelverk i enlighet med (SOU 2022:65)?