Skenande tolkkostnader
Skriftlig fråga 2017/18:890 av Anders Hansson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-28
- Överlämnad
- 2018-02-28
- Anmäld
- 2018-03-01
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
- Sista svarsdatum
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Kostnaderna för tolkning inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, våra statliga myndigheter och rättsväsendet har ökat drastiskt under de senaste åren.
Migrationsverket betalde under år 2014 ut 120 miljoner kronor för tolkkostnader. Arbetsförmedlingen uppgav att de under 2014 utbetalat ca 174 miljoner kronor. Flertalet myndigheter, svensk sjukvård, vårt rättsväsen och våra socialtjänster i kommunerna vittnar samtliga om att kostnaderna för tolkar ökat markant i deras respektive verksamheter.
Nyligen publicerades en rapport där det framgick att kostnaden för våra tolkar i domstolarna under 2017 ökat med 18 procent till en totalkostnad av ca 114 miljoner kronor årligen.
Rätten till tolk bör vara oinskränkt, men huruvida det är rimligt att staten står för hela kostnaden för tolk är något som bör diskuteras. Ökad egenfinansiering av tolk torde leda till goda incitament att snabbare lära sig svenska språket och därmed kunna integreras snabbare i samhället.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka konkreta åtgärder ämnar ministern vidta i syfte att minska statens utgifter för tolkar och därigenom öka incitamenten för personer att lära sig svenska språket snabbare?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:890 besvarad av Statsrådet Anna Ekström (S)
U2018/00980/UF
Utbildningsdepartementet
Gymnasie- och kunskapslyftsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:890 av Anders Hansson (M)
Skenande tolkkostnader
Anders Hansson har frågat justitie- och inrikesministern Morgan Johansson vilka konkreta åtgärder Morgan Johansson ämnar vidta i syfte att minska statens utgifter för tolkar och därigenom öka incitamenten för personer att lära sig svenska språket snabbare. Frågan har överlämnats till mig.
I förvaltningslagen anges bland annat att en myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska. Jag vill därför börja med att konstatera att individer i behov av tolk har rätt till detta och att det finns en bred politisk uppslutning bakom den nya lagstiftning som träder i kraft den 1 juli 2018.
Det är viktigt att tolkning bedrivs effektivt. Regeringen presenterade den 20 oktober 2017 ett tolkpaket med flera insatser för att motverka bristen på tolkar i offentlig sektor. En av de åtgärder som presenterades är det uppdrag som lämnats till ett flertal myndigheter och som ska redovisas senast den 31 mars i år. Myndigheterna ska redovisa hur deras användning av tolkar kan effektiviseras. De ska bland annat undersöka möjligheterna att i ökad utsträckning använda medarbetare med språklig kompetens för att ge flerspråkig service som komplement till upphandlade tolktjänster. Myndigheterna ska bland annat redovisa vilka initiativ respektive myndighet har vidtagit och hur man avser att fortsätta arbeta för att effektivisera tolkanvändningen. Det kan till exempel handla om att göra träffsäkra upphandlingar och att samordna tolkanvändningen med andra myndigheter. Regeringen har i och med detta redan vidtagit åtgärder.
Regeringen har därutöver den 12 december 2017 tillsatt utredningen Effektiva och ändamålsenliga tolktjänster (dir. 2017:104). Utredningen har till uppdrag att bland annat föreslå en ändamålsenlig struktur för utbildningsvägar, föreslå åtgärder för kompetensbedömning, analysera behovet av tillsyn av tolk-tjänster samt att föreslå effektiva former för samverkan mellan myndigheter. I uppdraget ligger också att redovisa kostnadsmässiga konsekvenser av de förslag som lämnas.
Jag vill hävda att det är stor skillnad mellan vardagssvenska och den svenska som en utbildad tolk ska kunna bemästra i till exempel en domstols-förhandling. I slutänden handlar det om likhet inför lagen, om likvärdig vård, om att få en rättssäker bedömning av ett ärende vid myndighet, om att som vårdnadshavare kunna följa sitt barns skolgång och om att effektivisera myndigheternas arbete. För mig är den centrala frågan att förbättra tillgången till och användningen av tolkar så att vi kan underlätta för personer att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.
Stockholm den 6 mars 2018
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.