skatteväxling
Skriftlig fråga 1999/2000:353 av Ek, Lena (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-10
- Anmäld
- 1999-12-14
- Besvarad
- 1999-12-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:353
av Lena Ek (c) till finansminister Bosse Ringholm om skatteväxlingDen s.k. skatteväxling som regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gjort upp om haltar. Vid årsskiftet höjs skatterna på diesel, el och kärnkraft, men skattelättnaderna för att stimulera individuell kompetensutveckling i arbetslivet kommer tidigast ett år senare.
Med skatteväxling menas vanligen att skatter på ett område höjs, samtidigt som de sänks på ett annat. Men nu kommer skattehöjningarna att träda i kraft långt innan kompetensstimulansen gör det. Genom att blanda ihop en grön skatteväxling med skattelättnader för att stimulera kompetensutveckling har regeringen med hjälp av Miljöpartiet och Vänsterpartiet lyckats förfela två bra och viktiga saker. Saker ska kallas vid sitt rätta namn. Den s.k. skatteväxlingen blev bara en skattehöjning. Det bästa sättet att lösa den pinsamma situationen som regeringen försatt sig i är att genomföra en äkta skatteväxling och sänka arbetsgivaravgifterna.
Med anledning av den uppkomna situationen, där man höjer miljöskatter utan att samtidigt sänka skatten på arbete, vill jag fråga finansminister Bosse Ringholm följande:
Vilka åtgärder är finansministern beredd att vidta för att det ska bli en äkta skatteväxling år 2000?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:353 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 1999/2000:353 om skatteväxling
Finansminister Bosse Ringholm
Lena Ek har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att det ska bli en äkta skatteväxling år 2000.
Bakgrunden till Lena Eks fråga utgörs av det uttalande om en ökad miljörelatering av skattesystemet som gjordes i den ekonomiska vårpropositionen för år 1999. Regeringen har därefter i budgetpropositionen för år 2000 föreslagit höjda energiskatter på dieselolja och el samt en höjning av den särskilda skatten på kärnkraftsproducerad el. De ökade skatteintäkterna ska användas för att finansiera reducerad skatt för satsningar på kompetensutveckling i arbetslivet.
Lena Ek kritiserar regeringen för att energiskattehöjningarna träder i kraft före förslagen om stimulans för kompetenshöjning. Hon vill i stället ha vad hon kallar en äkta skatteväxling och föreslår en sänkning av arbetsgivaravgifterna. Förmodligen ska denna ske tillfälligt och avlösas av kompetensstimulanserna.
Det är en definitionsfråga vad som ska kallas en äkta skatteväxling. Lena Ek har rätt i att man ofta i ett skatteväxlingssammanhang tänker sig en reduktion av arbetsgivaravgifterna. Problemet med en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna är emellertid att dess sysselsättningseffekter är mycket osäkra. Detta beror på att sänkta indirekta arbetskraftskostnader tenderar att absorberas av höjda nominallöner. Detta lämnar den totala arbetskraftskostnaden @ och därmed arbetskraftsefterfrågan @ oförändrad. I detta sammanhang kan noteras att den nu aktuella höjningen av energiskatterna ger en budgetförstärkning det första året på ca 1,35 miljarder kronor. Detta skulle medge en sänkning av arbetsgivaravgifterna med ett par tiondedels procentenheter. Effekterna av detta torde bli högst begränsade särskilt om sänkningen skulle vara temporär i avvaktan på åtgärder för stimulans av kompetensutveckling.
Av Skatteväxlingskommitténs analys framgår att selektiva sänkningar av skatten på arbete i vissa avseenden kan förväntas ha större positiva effekter än generella sänkningar. Även om kommitténs analys avsåg selektiva sänkningar av arbetsgivaravgifterna torde denna slutsats även gälla åtgärder på området för kompetensutveckling. Regeringen kommer inom kort att tillkalla en särskild utredare som ska ta fram ett system för stimulans av kompetenshöjande åtgärder. Det är angeläget att åtgärder kan genomföras så snabbt som möjligt. Samtidigt är det viktigt att det system som tas fram utformas på ett effektivt och bra sätt. Frågan är för viktig för att hastas fram.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.