skatteväxling
Skriftlig fråga 1997/98:995 av Goës, Eva (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-07
- Anmäld
- 1998-08-10
- Besvarad
- 1998-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 augusti
SJ:s generaldirektör har uttalat att SJ inte skall ägna sig åt regionalpolitik och att SJ inte kan betala olönsam tågtrafik.
Enligt regeringens proposition om kommunikationer skall varje transportslag för sig ha som delmål att främja en positiv regional utveckling. Detta för att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas och motverka nackdelar av långa transportavstånd, men nu är det hart när omöjligt att ta sig till fjällen eller kuststaden Härnösand utan långa väntetider på grund av indragna tågförbindelser. Nattågen är bedrövliga. Långa väntetider mitt i natten förekommer eller så är tåget indraget runt helgerna. Därtill är resorna dyra. Med andra ord kan man inte välja tåget till dessa orter utan måste ta bil, flyg eller buss, vilket är miljöförstörande och energislösande jämfört med tåget.
SJ måste göra Sverige "rundare" så att alla gagnas av järnvägen.
Satsningar på snabba tåg och planskilda järnvägskorsningar borde naturligt tas ur anslaget för vägbyggen. Det finns också andra möjligheter att låta de skilda trafikslagen betala de miljöskador som de orsakar. Järnvägen skulle bli lönsam om en grön skatteväxling genomfördes.
Min fråga till skatteministern är:
Avser ministern införa ett skattesystem som underlättar för järnvägstrafiken genom att räkna in miljön i kostnaderna?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:995 besvarad av , ()
- Statsrådet Thomas Östros
den 25 augusti
Eva Goës har frågat mig om jag avser att införa ett skattesystem som underlättar för järnvägstrafiken genom att räkna in miljön i kostnaderna.
Regeringen lade i propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (1997/98:56) fram förslag om sänkta banavgifter. Detta innebar att banavgifterna föreslogs sänkas från 1 056 miljoner kronor till omkring 275 miljoner kronor per år. Avgifterna föreslogs bli rörliga och beräknas utifrån järnvägstrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader som inte internaliserats på annat sätt. Samtidigt föreslogs även att det bränsle som används i järnvägssektorn skall belastas med energi- och koldioxidskatt. Riksdagen godtog regeringens förslag till hur banavgifterna skall beräknas. Man beslutade dock att frågan om energi- och koldioxidskatt för järnvägsändamål bör beredas ytterligare. De lägre banavgifterna, som gäller fr.o.m. den 1 januari 1999, bidrar till att järnvägssektorns situation förbättras.
På vägtrafikens område har redan i betydande omfattning hänsyn tagits till miljökostnaderna genom koldioxidskatten, som är relaterad till bränslets kolinnehåll. Genom den miljödifferentierade energiskatten på drivmedel beaktas även andra miljöaspekter än de som följer av koldioxidutsläppen. Därutöver tas fordonsskatt och i vissa fall försäljningsskatt ut på bilparken. Trafikbeskattningsutredningen ser för närvarande över sammansättningen av skatterna på vägtrafikområdet. Syftet är att, inom ramen för ett i huvudsak oförändrat skatteuttag, undersöka om styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö kan förbättras. Samtidigt pågår en översyn av energiskattesystemet inom Regeringskansliet, vars syfte är att skapa ett enklare och överskådligare energiskattesystem där skatternas fiskala och miljöstyrande roller tydliggörs. Utgångspunkten för detta arbete är den energiskattemodell som presenterades av Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11). Modellen syftar till att på ett bättre sätt än dagens energiskattesystem klargöra hur skattesystemet beaktar de externa miljökostnaderna. Det finns nu ingen anledning att varken av miljö- eller statsfinansiella skäl höja det totala uttaget av energiskatter, även om enskilda skatter kan komma att förändras. Att energibeskattningen får en väl fungerande struktur är en viktig förutsättning för en ökad miljörelatering av skattesystemet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.