skatteutjämningssystemet
Skriftlig fråga 2000/01:1183 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-09
- Anmäld
- 2001-05-15
- Besvarad
- 2001-05-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 maj
Fråga 2000/01:1183
av Margareta Cederfelt (m) till finansminister Bosse Ringholm om skatteutjämningssystemetSkatteutjämningen mellan landstingen visar nu en rent diskriminerande utveckling. Alla Sveriges landsting är vinnare utom Stockholms läns landsting som i år kommer att avtvingas över 3 100 miljoner kronor till systemet.
Stockholmsregionen har stor inflyttning vilket gör att den offentliga servicen måste förstärkas för att tillgodose de växande behoven. Men i stället för att satsa resurserna dit människor flyttar så agerar regeringen tvärtom. Pengaflödet går tvärtemot befolkningsflödet. Stockholmarna får betala för sin egen välfärd samtidigt som de tvingas betala för satsningar hos andra kommuner och landsting ute i landet.
Den socialdemokratiska regeringen begår ingrepp i det kommunala självstyret genom skatteutjämningen, vilket urholkar stockholmarnas demokratiska rättigheter. Det påtvingade bidraget till andra landsting har sedan det blev borgerlig majoritet i Stockholms läns landsting 1998 höjts från 1 100 miljoner kronor till över 3 100 miljoner kronor i år.
Den senaste prognosen visar att Stockholms läns landsting inom två år tvingas betala närmare 5 000 miljoner kronor per år i utjämningsskatt.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till finansministern:
Vad avser finansministern vidta för åtgärder för att inte boende i Stockholms läns landsting ska drabbas av ytterligare höjningar av skatteutjämningssystemet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1183 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén
den 15 maj
Svar på fråga 2000/01:1183 om skatteutjämningssystemet
Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Margareta Cederfelt har frågat finansministern om vilka åtgärder han avser vidta för att de boende i Stockholm läns landsting ej längre ska missgynnas av det kommunala utjämningssystemet. Arbetet är inom regeringen så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Som jag tidigare har framhållit måste helheten beaktas när det kommunala utjämningssystemet diskuteras. Det innebär att även det generella statsbidraget, som utgår till samtliga kommuner och landsting, måste inkluderas när effekterna av statsbidrags- och utjämningssystemet analyseras. Till detta kommer även särskilda införanderegler, som innebär att de ekonomiska effekterna av regeländringarna slår igenom successivt.
Huvudsyftet med statsbidrags- och utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting. Det innebär att alla kommuner och landsting efter utjämning ska kunna tillhandahålla sina medborgare en verksamhet av genomsnittlig omfattning och kvalitet, oavsett skattekraft och skilda strukturella förhållanden. Därmed kan även den kommunala självstyrelsen ges ett reellt innehåll. Utan en långtgående utjämning skulle detta inte vara möjligt.
Endast ett fåtal kommuner kan för närvarande betraktas som "nettobetalare". Det är kommuner med en mycket hög skattekraft som därigenom har kunnat hålla en lägre skatt, i vissa fall t.o.m. en betydligt lägre skatt, än genomsnittskommunen.
Stockholm läns landsting erhåller 2001 närmare 4 miljarder kronor i generellt statsbidrag samt omkring 1,5 miljard kronor i form av s.k. införandetillägg, vilket är mer än vad landstinget betalar i utjämningsavgift. Om utjämningsavgiften beaktas erhåller Stockholms landsting netto 842 miljoner kronor i statsbidrag i år. Så länge nettot är positivt är det fel att påstå att invånarna i Stockholms läns landsting betalar till andra landsting. Det finns därför inte skäl att genomföra förändringar i utjämningssystemet i den riktning Margareta Cederfelt förespråkar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.