skatteutjämningssystemet
Skriftlig fråga 1999/2000:1116 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-06-13
- Besvarad
- 2000-07-13
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1116
av Margareta Cederfelt (m) till finansminister Bosse Ringholm om skatteutjämningssystemetStockholms läns landsting är hårt ansatt av den socialdemokratiska regeringen. I år betalar Stockholms läns landsting 1 717 miljoner kronor till det inomregionala utjämningssystemet. Nästa år kommer Stockholms läns landsting att betala 2 592 miljoner kronor och åren därefter nästan 3 miljarder kronor per år. Utjämningssystemet är konstruerat så att det bara är Stockholms läns landsting som förlorar på systemet, nästan alla andra landsting är vinnare.
Under de år som Stockholms läns landsting har haft och kommer att ha borgerlig majoritet, 1999@2002, fråntas landstinget nästan 10 miljarder kronor av (s)-regeringen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Om nuvarande utjämningssystem fortsätter kommer Stockholms läns landstings näst största utgiftspost att vara bidrag till andra landsting. Invånarna i Stockholms läns landsting betalar inte utjämning utan tvingas via landstingsskatten betala stora bidrag till i stort sett alla andra landsting.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern:
Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att inte invånarna i Stockholm ska tvångstaxeras via landstingsskatten av staten?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1116 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén
Svar på fråga 1999/2000:1116 om skatteutjämningssystemet
Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Margareta Cederfelt har frågat finansministern om vilka åtgärder han avser vidta för att inte invånarna i Stockholm ska tvångstaxeras via landstingsskatten av staten.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det nuvarande utjämningssystemet infördes i januari 1996. Det rådde en bred politisk enighet om systemets huvuddrag då riksdagen hösten 1995 beslutade om dess införande. Utjämningssystemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning och införanderegler. Utjämningssystemet är ett av de viktigaste instrumenten som staten har till sitt förfogande för att omfördela resurser mellan olika delar av landet. Kommuner och landsting med goda förutsättningar i olika avseenden betalar en utjämningsavgift till staten och kommuner och landsting med sämre förutsättningar i olika avseenden erhåller ett utjämningsbidrag. Tillsammans med de generella statsbidragen syftar utjämningssystemet till att garantera att alla kommuner och landsting får likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett skattekraft och strukturella förhållanden. Inkomstutjämningen utjämnar till mycket stor del skillnader mellan kommunernas respektive landstingens skatteunderlag och är en garanti för att alla kommuner och landsting får ta del av den samhällsekonomiska utvecklingen.
Margareta Cederfelt skriver att Stockholms läns landsting kommer att fråntas nästan 10 miljarder kronor under perioden 1999@2002 av regeringen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det är dock viktigt att komma ihåg att Stockholms läns landsting under samma period får ca 16 miljarder i generella statsbidrag. Att Stockholms läns landsting kommer att betala en allt högre utjämningsavgift de närmaste åren har två orsaker. För det första så har Stockholmsregionen en ekonomisk tillväxt som kraftigt överstiger den genomsnittliga tillväxten i landet och detta medför visserligen att landstingets utjämningsavgift i inkomstutjämningen ökar men å andra sidan ger denna tillväxt också ökade skatteinkomster. För det andra så innebär de ändringar i kostnadsutjämningen som beslutades av riksdagen i juni 1999 och som införts fr.o.m. år 2000 att bl.a. Stockholms läns landsting får ett mindre bidrag i kostnadsutjämningen vilket i huvudsak förklaras av den förändring som gjorts av modellen för hälso- och sjukvård. Denna minskning slår successivt igenom under perioden 2000@2004.
Som jag sade i mitt interpellationssvar till dig i april har regeringen under 1999 tillsatt en delegation (Fi 1999:11) med uppgift att göra en fortsatt uppföljning av utjämningssystemet och att kontinuerligt utvärdera de enskilda delarnas träffsäkerhet samt lämna förslag till förändringar av olika faktorer i kostnadsutjämningen, i första hand när det gäller delmodellerna för befolkningsminskning och hälso- och sjukvård men även i andra delar. Delegationen ska särskilt undersöka huruvida merkostnader för hälso- och sjukvård i storstadsregioner beaktas på ett rimligt sätt i nuvarande kostnadsutjämning. Senast den 30 november ska delegationen till regeringen lämna sina förslag till förändringar i utjämningssystemet. I februari överlämnade delegationen en delrapport till regeringen där man bl.a. föreslår vissa ändringar i inkomstutjämningen i syfte att eliminera de negativa marginaleffekterna. Regeringen har dessutom tillsatt en expertgrupp med uppgift att se över möjligheterna att förenkla utjämningssystemet.
Som svar på din fråga vill jag säga att jag inte heller nu avser att föregå varken delegationens eller expertgruppens arbete utan avvaktar till dess att dessa redovisat sina slutsatser och förslag.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.