skatteutjämningen
Skriftlig fråga 2001/02:639 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-31
- Anmäld
- 2002-02-05
- Besvarad
- 2002-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 januari
Fråga 2001/02:639
av Margareta Cederfelt (m) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om skatteutjämningenUnder mandatperioden 1994@1998 betalade Stockholms läns landsting 3,7 miljarder kronor i extra skatt till staten. Under den nuvarande borgerliga mandatperioden för åren 1998@2002 kommer extra skatten, eller den s.k. skatteutjämningen att uppgå till ca 11,3 miljarder kronor. Kostnaden per länsbo är 6 000 kr. Skillnaden mellan mandatperioderna är stor och orsaken tål att fundera över. Har ekonomin förbättras så mycket i det borgerligt styrda Stockholms läns landsting? Tjänar människor, bosatta i Stockholms län, mer än tidigare? Är den ekonomiska utvecklingen i övriga landsting mycket sämre? Handlar det om regeringens s.k. Stockholmsfientlighet?
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till skatteminister Lars-Erik Lövdén:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder i syfte att Stockholms läns landsting fortsättningsvis ej behöver betala 7,6 miljoner mer i extra skatt till andra landsting?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:639 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén
Svar på fråga 2001/02:639 om skatteutjämningen
Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Margareta Cederfelt har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder i syfte att Stockholms läns landsting fortsättningsvis ej behöver betala 7,6 miljoner mer i extra skatt till andra landsting.
Det är mycket riktigt så att Stockholms läns landsting, i likhet med flera andra kommuner och landsting, är nettobetalare i utjämningssystemet. Enligt våra senaste beräkningar uppgår summan till 12,5 miljarder kronor för åren 1998@2002. Under samma period har dock landstinget erhållit 18,4 miljarder kronor i generellt statsbidrag. Stockholms läns landsting har således netto varit bidragstagare och erhållit ca 6 miljarder kronor.
Om man ser till de olika komponenterna i utjämningssystemet är det främst i inkomstutjämningen som Stockholm är bidragsgivare. Det beror på att länsinvånarna i Stockholm har höga inkomster per invånare (s.k. skattekraft) jämfört med riksgenomsnittet. Den genomsnittliga skattekraften (medelskattekraften) i riket är ca 137 000 kr per invånare medan skattekraften i Stockholms län är ca 166 000 kr per invånare. Lägst skattekraft bland landstingen har Kalmar, med ca 123 000 kr per invånare. Utan inkomstutjämning skulle Kalmar behöva en skattesats på 11,20 % för att erhålla genomsnittliga skatteinkomster medan Stockholm skulle klara sig med 8,32 %.
Utjämningssystemet syftar till att ge samtliga kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sina verksamheter. Inkomstutjämningen spelar i detta sammanhang en viktig roll.
Stockholm har år 2002 en skattekraft som överstiger medelskattekraften med 21 %. År 1996 när det nuvarande utjämningssystemet infördes översteg skattekraften i Stockholm medelskattekraften med 18 %. Samtidigt har Stockholm ökat sin befolkning kraftigt i förhållande till övriga delar av landet. Detta, tillsammans med den generella tillväxten i skatteunderlaget, förklarar ökningen av det bidrag Stockholm lämnat till systemet.
En parlamentarisk kommitté har tillkallats för att utreda vissa frågor rörande utjämningssystemet. Den ska lägga fram sina förslag hösten 2003. De grundläggande principerna för systemet, om en långtgående utjämning, ska dock, enligt utredningens direktiv, ligga fast.
Utöver detta finns det inte skäl att genomföra förändringar i den riktning som Margareta Cederfelt förespråkar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.