Skatteskulder i spåren av fler konkurser
Skriftlig fråga 2020/21:2155 av David Lång (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-10
- Överlämnad
- 2021-03-11
- Anmäld
- 2021-03-12
- Svarsdatum
- 2021-03-17
- Besvarad
- 2021-03-17
- Sista svarsdatum
- 2021-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I alla kriser växer antalet ansökningar till tingsrätten om konkurser. Så även denna gång i pandemin med påföljande ekonomisk nedgång. Vissa sektorer är mer påtagligt drabbade än andra. Redan i dagsläget har många företag gått i konkurs till följd av pandemin och den ekonomiska krisen. Utifrån detta försvinner beskattningsbara företagsresultat och utdelningar men även beskattningsbara löneinkomster.
Restskulder som inte kan betalas av till följd av krisen är ett faktum, och i de fall där så inte varit möjligt och i flera av dessa situationer står företagare ibland skyldiga att betala för skulderna trots att bolaget gått i konkurs.
Det kan gälla företagare som utifrån normala omständigheter har mycket gynnsamma affärsmodeller för sina verksamheter men som på grund av yttre omständigheter drabbas på ett sätt som de själva inte har kunnat påverka. Trots att de gjort allt rätt och fattat rätt affärsbeslut har det legat helt utanför deras makt att stå emot den ekonomiska smäll som krisen medfört. Detta är effekter vi sett på bara ett års tidshorisont, och vi vet inte säkert hur långt krisförloppet kommer att bli.
I januari 2021 sjönk visserligen antalet konkurser i Sverige jämfört med samma månad förra året men kreditupplysningsföretaget Creditsafe prognostiserar en ökad konkursvåg i flera branscher under de kommande månaderna. Det finns all anledning för regeringen att ha beredskap för en fördjupad kris framöver.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vad har regeringen för beredskap för att hantera många privata personers skuldsättningar från konkursbon?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2155 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:2155 av David Lång (SD)
Skatteskulder i spåren av fler konkurser
David Lång har frågat mig vad regeringen har för beredskap för att hantera många privata personers skuldsättningar från konkursbon.
Spridningen av det nya coronaviruset har påverkat svenska företag drastiskt. Sedan utbrottet har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna presenterat historiskt omfattande åtgärder för att bland annat lindra effekterna för jobb och företag. Åtgärderna spänner brett och omfattar en rad områden. Som exempel kan här nämnas omställningsstöd, stöd vid korttidspermitteringar, tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter samt s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt (likviditetsstöd). Flera av dessa stödåtgärder har dessutom förstärkts och förlängts i syfte att i ännu högre grad underlätta för företag i den rådande situationen.
Det skatterättsliga företrädaransvaret innebär i huvudsak att en företrädare för en juridisk person i vissa fall kan bli skyldig att betala den juridiska personens skatter och avgifter. Det ska dock understrykas att en förutsättning för detta personliga betalningsansvar är att företrädaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat den juridiska personens skatt eller avgift. I detta sammanhang kan det också lyftas fram att Skatteverket har meddelat att myndigheten som huvudregel inte kommer att ansöka om företrädaransvar för skatter och avgifter som omfattas av tillfälliga anstånd (se det rättsliga ställningstagandet Tillfälliga anstånd och företrädaransvar, 2021-02-05, dnr 8-723825).
Det bör även nämnas att regeringen den 31 oktober 2019 beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor som gäller det skatterättsliga företrädaransvaret (se dir. 2019:74). Utredningen har slutfört sitt uppdrag och har överlämnat betänkandet Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn (SOU 2020:60). Betänkandet är för närvarande ute på remiss till den 26 mars 2021.
Regeringen fortsätter arbetet med att löpande analysera behovet av åtgärder och följer utvecklingen noga.
Stockholm den 17 mars 2021
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.