Skattesänkningar och välfärd

Skriftlig fråga 2017/18:1033 av Cecilia Widegren (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Socialdemokraternas mantra sedan valet 2014 är att nu är det slut på ofinansierade skattesänkningar. Vi tänker i stället investera i välfärden.

Därtill påstår socialdemokratiska företrädare ofta att alliansregeringens skattesänkningar minskade resurserna till välfärden – trots att till exempel Finansdepartementet har konstaterat motsatsen.

Finansministern har alltid varit snabb i debatten med att yttra två saker: dels att alliansregeringen bara sänkte skatter, dels att ladorna stod tomma efter regeringsskiftet 2014.

Vad som i samma andetag utelämnas är att Sverige och den internationella ekonomin genomled en av de värsta internationella lågkonjunkturerna sedan 1930-talet. Trots enorma prövningar klarade sig Sverige avsevärt bättre än många av våra europeiska grannar, och från en rad internationella bedömare fick Sverige lovord för sättet krisen hanterades på.

Samtidigt klarade alliansregeringen av att sänka skatter för dem som varje dag sliter i välfärdens kärna. Skatten sänktes för låg- och medelinkomsttagare med ungefär 100 miljarder kronor under den perioden.

Under samma period ökade skatteintäkterna med ungefär 100 miljarder till följd av att fler gick till jobbet och gick från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna är kraftfulla i vokabulären om att man är emot jobbskatteavdrag, men samtidigt är inget av jobbskatteavdragen borta. Enbart en viss avtrappning i det femte och sista jobbskatteavdraget har skett. Socialdemokraterna är således för fem skattesänkningar i rad på arbete.

Ledande företrädare för Socialdemokraterna har haft svårt att acceptera detta faktum. I Sveriges Radios lördagsintervju tydliggjorde inte Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad på vilket sätt resurser till välfärden, både totalt sett och per invånare, ökat under alliansregeringens tid. Och efter en intervju med finansminister Andersson i Svenska Dagbladet tvingades Finansdepartementet senare återkomma efter en direkt fråga om skatteintäkterna sjönk under alliansregeringen med beräkningar från Finansdepartementet. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

På vilka underlag och konsekvensanalyser bygger regeringen och finansministern sina påståenden om att resurserna till välfärden inte ökade under alliansregeringens år med anledning av skattesänkningar som gjordes samtidigt?