Skattereglerna för intrångsersättning vid nekat avverkningstillstånd av fjällnära skog

Skriftlig fråga 2023/24:585 av Helena Lindahl (C)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Under våren 2020 konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att beslut om nekat avverkningstillstånd av fjällnära skog ska ge samma rätt till ersättning som beslut om områdesskydd som exempelvis naturreservat, det vill säga 125 procent av marknadsvärdet.

Men i november 2023 kom Skatteverket med ett ställningstagande gällande beskattningen av ersättningar för nekade avverkningstillstånd av fjällnära skog som kan få extrema effekter. Ersättningen ska enligt ställningstagandet beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och inte kapital såsom ersättning för till exempel naturreservat. Eftersom skattereglerna är helt olika får det väldigt stora negativa följder.

I näringsverksamhet kan man betala cirka 65 procent av hela ersättningen utan möjlighet till avdrag för anskaffningsvärdet. Det kan jämföras med 27 procent efter avdrag för anskaffningsvärdet i inkomstslaget kapital.

Det innebär att ägare av fjällnära skog som har nekats avverkningstillstånd och ersatts med 125 procent från staten nu kan få se samma stat ta tillbaka drygt två tredjedelar i skatt. I sammanhanget är det inte heller oviktigt att Skogsstyrelsen sedan 2020 redan har betalat ut cirka 600 miljoner kronor i ersättningar till skogsägare som har nekats avverkningstillstånd av sin fjällnära skog. Skatteverkets nya ställningstagande väcker dels frågor om hur mycket skatt det är rimligt att kräva från den enskilde som har nekats att bruka sin mark, dels hur Skatteverket tänker hantera de ersättningar som redan har betalats ut och beskattats. Ska mottagarna bli återbetalningsskyldiga? Det vore ett stort svek.  

Ägare av fjällnära skog tvingades tidigare ta strid mot staten för att värna sin äganderätt och få ersättning för den skog som de inte tilläts bruka; nu kommer alltså nästa dråpslag. Eftersom Skatteverket har gjort bedömningen att dessa skogsägare ska beskattas upp till tolv gånger så mycket som andra skogsägare kan det faktiskt innebära att de som har lånat till investeringen i skogen (eller alternativt har ärvt den) kan bli skuldsatta för livet. 

Med anledning av det ovan nämnda skulle jag vilja ställa följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:

Är ministern beredd att ta några generella initiativ mot bakgrund av vad som anförs ovan om Skatteverkets nya tolkning när det gäller beskattning av ersättningar för nekat avverkningstillstånd av fjällnära skog, och kommer ministern och regeringen att agera för att dessa skogsägare inte ska bli återbetalningsskyldiga?