skattereglerna för avskrivning av datorer
Skriftlig fråga 2003/04:454 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-11
- Inlämnad
- 2003-12-11
- Besvarad
- 2003-12-17
- Svar anmält
- 2003-12-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 december
Fråga 2003/04:454
av Christer Nylander (fp) till finansminister Bosse Ringholm om skattereglerna för avskrivning av datorerReglerna för den skattemässiga avskrivningen av datorer innebär att ett företag kan skriva av maskiner och inventarier skattemässigt på fem år, med 20 % per år, alternativt med 30 % på restvärdet av anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar.
Den tekniska utvecklingen innebär emellertid att fem år är en för lång tid för avskrivning av datorer. Tre års avskrivning skulle bättre ligga i linje med verkligheten. Programmen är numera så komplexa att varje generationsbyte av program i praktiken medför att också datorer måste bytas. Behovet av ständigt snabbare processorer, mer internminne och större hårddiskar är påtagligt.
Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att skattereglerna för avskrivning av datorer och nätverksutrustning bättre ska stämma med den verkliga nedskrivningstakten?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:454 besvarad av Bosse Ringholm
den 17 december
Svar på fråga 2003/04:454 om skattereglerna för avskrivning av datorer
Finansminister Bosse Ringholm
Christer Nylander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skattereglerna för avskrivning av datorer och nätverksutrustning bättre ska stämma med den verkliga värdeminskningsstakten.
Det finns inte några regler om avdrag för anskaffning av inventarier som tar sikte specifikt på datorer. Sådana inventarier behandlas således enligt allmänna regler. Enligt dessa dras utgifter för att anskaffa inventarier av genom årliga värdeminskningsavdrag, antingen genom räkenskapsenlig avskrivning eller genom restvärdesavskrivning. Enligt den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden får avskrivningen maximalt uppgå till 30 % av avskrivningsunderlaget som @ något förenklat @ utgörs av värdet av inventarierna vid årets början med tillägg för de under året anskaffade inventarierna som fortfarande finns kvar i företaget vid årets slut. Som ett alternativ till dessa regler får avskrivningen uppgå till 20 % av anskaffningsvärdet. Enligt restvärdesmetoden får avskrivningen uppgå till maximalt 25 % av avskrivningsunderlaget (beräknat på samma sätt som för den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden). Om tillämpningen av dessa metoder medför att det skattemässiga värdet på samtliga inventarier överstiger inventariernas verkliga värde får ytterligare avskrivning göras med ett belopp som motsvarar skillnaden. Anskaffningsutgiften för inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år (korttidsinventarier) behöver emellertid inte dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. För sådana inventarier får hela utgiften i stället dras av omedelbart.
De svenska reglerna för avskrivningar på inventarier är alltså starkt schabloniserade och innebär att andra inventarier än korttidsinventarier kan skrivas av på fem år oavsett den faktiska ekonomiska livslängden. Anskaffningsutgiften för korttidsinventarier kan @ som sagt @ dras av omedelbart. Vilken ekonomisk livslängd en viss inventarie har i det enskilda fallet måste med nödvändighet bedömas i rättstillämpningen.
Regeringsrätten har i ett mål (RÅ 1995 ref. 96) som handlade om avdrag för datorer ansett att med en utrustnings ekonomiska livslängd bör förstås den tid under vilken utrustningen är ekonomiskt tjänlig och försvarar sin plats från resultatsynpunkt och att det vid bedömningen av den ekonomiska livslängden kan finnas anledning att beakta inte bara de uppgifter som utrustningen i första hand anskaffats för utan också eventuella alternativa användningsmöjligheter och dessutom det värde efter treårsperioden som kan tillgodogöras genom avyttring.
Utomlands är det vanligt förekommande med regler som innebär att avskrivningstiden på olika inventariekategorier är beroende av den förväntade ekonomiska livslängden. Min bedömning är emellertid att de svenska schabloniserade avskrivningsreglerna som bygger på en kollektiv värdering fungerar väl och är enkla att tillämpa. För en enskild inventarie som har en ekonomisk livslängd på mer än tre år men mindre än fem år medför reglerna en något för lång avskrivningstid. På motsvarande sätt blir avskrivningstiden för kort för sådana inventarier som har en ekonomisk livslängd som överstiger fem år. Detta är dock en naturlig konsekvens av den starka schabloniseringen. Jag vill också erinra om att inventariebeståndet som helhet alltid kan skrivas ned till det verkliga värdet.
Jag har inte för avsikt att lämna förslag till ändrade regler för avskrivning av inventarier.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.